Heininen, Paavo

Heininen, Paavo Johannes (f. 13/1 1938 Hfrs), tonsättare. H. studerade komposition vid Sibelius-Akademin för A. Merikanto, E. Rautavaara, E. Englund och J. Kokkonen (diplom 1960) och därpå vid musikhögskolan i Köln och i New York. 1963-66 var han lärare vid Åbo musikinstitut, 1966 lektor i musikteori vid Sibelius-Akademin samt professor i komposition 1993-2001. Han har haft en stor betydelse som pedagog och fostrare av en hel generation unga tonsättare. H. inledde sin bana som komponist i en dodekafonisk stil kännetecknad av en expressiv melodik. Till denna period hör bl.a. Petite symphonie joyeuse (1962). Hans verk från ca 1976 kan betecknas som postseriella, dock med vissa inslag av dodekafoni. Mest känd är operan Silkkirumpu (Z. Motokiya, 1983), framförd på Nationaloperan, samt operan Veitsi (V. Meri, 1988), som segrade i en tävling i anledning av stadens 350-årsjubileum vid Operafestspelen i Nyslott; dessutom åtskilliga verk i andra genrer. Kordelinstiftelsens Kalevalapris 1987, MTV:s kulturpris 1989, Erik Bergman-priset 1991 - prisnämndens motivering lydde: "en skarp analytiker, en djupsinnig musikfilosof och en konsekvent försvarare av musikens nya strömningar". (Fabian Dahlström)