Helander, Arne Anders Vilhelm (f. 8/2 1941 Hfrs), arkitekt, son till Arne H. (se Helander, Benjamin). Han har vunnit erkänsla för sina finkänsliga och sakkunnigt utförda restaureringar av musealt värdefulla byggnader. H. anses vara landets mest framstående nutida arkitekturhistoriker, samtidigt som han gjort sig känd som en stridbar och kunnig samhälls- och arkitekturkritiker särskilt inom samhällsplanering. H. har tjänstgjort som assistent i arkitekturhistoria vid Tekniska högskolan 1963-67 och 1969-72, som speciallärare 1969-86 och fr.o.m. sistnämnda år innehaft ett flertal professurer vid högskolan i olika ämnen; arkitektavdelningens chef 1990-93.
H. har även idkat privat praktik sedan 1968. Av hans arbeten kan nämnas stadsplanen för Skatuddens nya områden (tills. m. Pekka Pakkala och Mikael Sundman, 1972-80), planeringen av bostadsområden och landskapsplanen för Sveaborg (tills. m. Henttonen, Simons och Ahlqvist, 1977-87), restaureringen och ombyggnaden av Gamla studenthuset (1978-80), det senare tillsammans med Juha Leiviskä, med vilken han haft gemensam byrå sedan 1978, samt restaureringarna och ombyggnaderna av bl.a. Skatuddsmanegen till skola och daghem (1980-85), Söderkulla gård i Sibbo (1982-86), Villa Johanna (tills. m. Leiviskä, 1986), Ständerhuset (tills. m. Leiviskä, 1985-93), länsstyrelsen i Tavastehus (1988-92), ett flertal byggnader på Sveaborg (fr.o.m. 1991), Nationalmuseum (1993-2000), Vetenskapernas hus i Hfrs (1993-97) och Helsingfors domkyrka (1995-99). H. är sedan 1997 medlem av Alvar Aalto-stiftelsens styrelse och har erhållit ett flertal arkitekturpris och utmärkelser. Tillsammans med Mikael Sundman har han publicerat de kritiska samhällsstudierna Vems är Helsingfors? (1970), Sanering i Finlands städer (1972) och Landet som det ser ut (1982). Vidare har han tillsammans med arkitekturfotografen Simo Rista utgivit Modern architecture in Finland (1987) samt redigerat boken Säätytalo-The house of estates (1997). (Patrick Eriksson)
H. har även idkat privat praktik sedan 1968. Av hans arbeten kan nämnas stadsplanen för Skatuddens nya områden (tills. m. Pekka Pakkala och Mikael Sundman, 1972-80), planeringen av bostadsområden och landskapsplanen för Sveaborg (tills. m. Henttonen, Simons och Ahlqvist, 1977-87), restaureringen och ombyggnaden av Gamla studenthuset (1978-80), det senare tillsammans med Juha Leiviskä, med vilken han haft gemensam byrå sedan 1978, samt restaureringarna och ombyggnaderna av bl.a. Skatuddsmanegen till skola och daghem (1980-85), Söderkulla gård i Sibbo (1982-86), Villa Johanna (tills. m. Leiviskä, 1986), Ständerhuset (tills. m. Leiviskä, 1985-93), länsstyrelsen i Tavastehus (1988-92), ett flertal byggnader på Sveaborg (fr.o.m. 1991), Nationalmuseum (1993-2000), Vetenskapernas hus i Hfrs (1993-97) och Helsingfors domkyrka (1995-99). H. är sedan 1997 medlem av Alvar Aalto-stiftelsens styrelse och har erhållit ett flertal arkitekturpris och utmärkelser. Tillsammans med Mikael Sundman har han publicerat de kritiska samhällsstudierna Vems är Helsingfors? (1970), Sanering i Finlands städer (1972) och Landet som det ser ut (1982). Vidare har han tillsammans med arkitekturfotografen Simo Rista utgivit Modern architecture in Finland (1987) samt redigerat boken Säätytalo-The house of estates (1997). (Patrick Eriksson)
Helander, Vilhelm. Interiör från Ständerhuset i Hfrs, ursprungligen ritat av Gustaf Nyström och färdigbyggt 1891. Det praktfulla nyrenässanspalatset, som 1978 övertogs av statsrådets kansli och idag används bl.a. för representationsändamål, restaurerades 1985-93 med H. som huvudansvarig. Foto: Jussi Tiainen.