Helsingfors stads konstmuseum

Helsingfors stads konstmuseum. Tillkomsten av Helsingfors stads konstmuseum konkretiserades 1972 då staden beslutade att uppföra en museibyggnad på Mejlans gårds stomhemman för att inhysa Leonard och Katarina Bäcksbackas donationssamling av finländsk och fransk konst. Det modernt utrustade museet, som även innehöll en mindre lokal för tillfälliga utställningar, öppnades för allmänheten 1976, samtidigt som Samling Bäcksbacka övergick i stadens ägo. Staden hade emellertid redan i decennier förvärvat konstverk, bland dem ett stort antal offentliga skulpturer, och förutom Bäcksbackas samling även mottagit andra privata donationer. Samlingen omfattar i dag ca 7 500 konstverk, av vilka många är placerade i stadens ämbetsverk m.m. Utrymmesbristen i Mejlansmuseet gjorde sig snabbt påmind och ledde bl.a. till att Samling Bäcksbacka endast periodvis kunde ställas ut. Glogalleriet vid Unionsgatan, som administreras av Helsingfors stads konstmuseum, hade redan innan museet öppnades möjliggjort utställningar av modern inhemsk konst. Emedan även denna lokal var för liten för större utställningar, beslutade staden 1993 undersöka möjligheterna att ta det s.k. Tennispalatset, som byggts 1937 och inköpts av staden 1957, i bruk för kulturella aktiviteter. Ombyggnaden av Tennispalatset slutfördes 1999, varvid Helsingfors stads konstmuseum, Kulturernas museum (Museiverkets etnografiska museum) och Finnkinos biografer inledde sin verksamhet där. I Tennispalatset har Helsingfors stads konstmuseum kunnat bedriva en utställningsverksamhet i stor skala, men även tillfälligt visa sina egna samlingar. (Bengt von Bonsdorff)