Holmberg, Gustaf Werner (f. 1/11 1830 Hfrs, d. 24/9 1860 Düsseldorf), målare. H. visade redan i skolan konstnärliga anlag, blev student 1848 och tvingades av sin familj att ägna två år åt juridiska studier. Samtidigt studerade han 1848-52 bl.a. under B.A. Godenhjelms ledning vid Finska konstföreningens nygrundade skola och som privatelev till Magnus von Wright och P.A. Kruskopf. Därefter sökte han sig till konstakademin i Düsseldorf med norrmännen Erik Bodom (1853-54) och Hans Gude (1854-56) som lärare och stannade där till sin död. H. brukar omtalas som Finlands första stora konstnär och inte minst som det finska landskapsmåleriets fader. Hans konst utgjorde något av en vändpunkt i den nationella finska konsten. I dag framstår H. inte endast som en nationell mästare utan även som en konstnär av europeiska mått. I början var H. påverkad av Gudes konst men även, liksom sin lärare, av tysken Andreas Achenbach, upptäckaren av de vilda och lyriska nordiska landskapen. Därefter gick han sin egen väg. Sitt första stora arbete, Höstmorgon, ställde H. ut i Düsseldorf 1856. Före det hade han bl.a. 1854 målat ett landskap i Tyskland i en redan då realistisk anda, och första gången med inslag av ett starkt solljus. Under sina sista levnadsår utvecklade H. en utomordentlig produktivitet och sägs ha målat inte mindre än 80 landskap. H. besökte Finland 1857 och sökte inspirerad av Runeberg det genuina finska landskapet i Kuru. Två år senare återvände han till Tavastland och målade nu i en ännu mera realistisk stil det han såg. Den finska naturen inspirerade honom till de flesta motiven, men han hämtade motiv även från Norge - han gifte sig med en norska 1858 - och Tyskland.
H. avled i tuberkulos i Düsseldorf. H:s landskap skiljer sig från den gängse Düsseldorfstilen genom en ljusare och glättigare kolorit. Hans måleri präglas av frisk iakttagelse och monumentalitet förenad med omedelbarhet. Bäst kom hans begåvning till uttryck i oljestudier och akvareller. Bland H:s mest kända och intensivaste arbeten märks det tidiga Kyrofors (1854) samt Storm på Näsijärvi, Utsikt vid ett torp i Kuru, Landsväg i Tavastland (En het sommardag) och Postväg i Tavastland, samtliga målade 1860 och tillhörande samlingarna i Ateneum. H. banade väg för de närmaste decenniernas finländska landskapsmålare: Munsterhjelm, Lindholm, Churberg, Westerholm m.fl. (E. Aspelin, W. H.: Hans levnad och verk, 1890; A. Reitala, Werner Holmbergin taide, 1986)
H. avled i tuberkulos i Düsseldorf. H:s landskap skiljer sig från den gängse Düsseldorfstilen genom en ljusare och glättigare kolorit. Hans måleri präglas av frisk iakttagelse och monumentalitet förenad med omedelbarhet. Bäst kom hans begåvning till uttryck i oljestudier och akvareller. Bland H:s mest kända och intensivaste arbeten märks det tidiga Kyrofors (1854) samt Storm på Näsijärvi, Utsikt vid ett torp i Kuru, Landsväg i Tavastland (En het sommardag) och Postväg i Tavastland, samtliga målade 1860 och tillhörande samlingarna i Ateneum. H. banade väg för de närmaste decenniernas finländska landskapsmålare: Munsterhjelm, Lindholm, Churberg, Westerholm m.fl. (E. Aspelin, W. H.: Hans levnad och verk, 1890; A. Reitala, Werner Holmbergin taide, 1986)
Holmberg, Werner. Idealiskt landskap, olja, 1860, Ateneum. Målningen är den mest betydande från konstnärens sista levnadsår. Motivet är hämtat från Ringerike i Norge och är ett bevis för H:s nära relationer till detta land. Avrundningen av tavlans övre del förstärker dess sakrala karaktär. Foto: Centralarkivet för bildkonst.