Honkajoki, kommun i Satakunta närmast n. om Kankaanpää, Sydvästra Finlands region. Areal 331 km2, invånare 1 878 (2010).
Landskapet i Homkajoki präglas av myrmarker och karga tallmoar, utom vid Karvianjoki och dess tillflöden, som flyter genom kommunen. Odlingar och bebyggelse finns främst utmed vattendragen. I Karvianjoki ådal ligger bl.a. kyrkbyn (ca 1 000 inv. 2000). Ca en tredjedel av befolkningen i Honkajoki får sin utkomst genom jord- och skogsbruk. Den viktigaste industrigrenen är livsmedelsförädling. Bränntorv har sedan mitten av 1970-t. utvunnits ur de rika torvmossarna i kommunen. I de vidsträckta, ödsliga myrområdena i kommunens v. delar inrättades 1982 myrskyddsområdet Huidankeidas-Matokeidas (460 ha).
I Honkajoki finns spår av en av de äldsta bosättningarna i Norden. Den nuvarande bebyggelsen härstammar dock från ca 1600. Honkajoki utgjorde under medeltiden och i början av nya tiden en del av Tavastkyro storsockens utmarker, hörde sedan i kyrkligt hänseende under Ikalis (1641-1841) och Kankaanpää (1841-91) och bildade därefter egen församling. Den vackra träkyrkan (S. Köykkä-Köhlström) är uppförd 1804-10. (J. Vappula, Honkajoen asutus ja olot Ruotsin vallan aikana, 1982; H. Kiviniemi, "Pohjosen porstuas, Hämeen hännillä": Honkajoki kunnallisen itsehallinnon aikana, 2001)
Landskapet i Homkajoki präglas av myrmarker och karga tallmoar, utom vid Karvianjoki och dess tillflöden, som flyter genom kommunen. Odlingar och bebyggelse finns främst utmed vattendragen. I Karvianjoki ådal ligger bl.a. kyrkbyn (ca 1 000 inv. 2000). Ca en tredjedel av befolkningen i Honkajoki får sin utkomst genom jord- och skogsbruk. Den viktigaste industrigrenen är livsmedelsförädling. Bränntorv har sedan mitten av 1970-t. utvunnits ur de rika torvmossarna i kommunen. I de vidsträckta, ödsliga myrområdena i kommunens v. delar inrättades 1982 myrskyddsområdet Huidankeidas-Matokeidas (460 ha).
I Honkajoki finns spår av en av de äldsta bosättningarna i Norden. Den nuvarande bebyggelsen härstammar dock från ca 1600. Honkajoki utgjorde under medeltiden och i början av nya tiden en del av Tavastkyro storsockens utmarker, hörde sedan i kyrkligt hänseende under Ikalis (1641-1841) och Kankaanpää (1841-91) och bildade därefter egen församling. Den vackra träkyrkan (S. Köykkä-Köhlström) är uppförd 1804-10. (J. Vappula, Honkajoen asutus ja olot Ruotsin vallan aikana, 1982; H. Kiviniemi, "Pohjosen porstuas, Hämeen hännillä": Honkajoki kunnallisen itsehallinnon aikana, 2001)
Honkajoki har genom tiderna kallats bl.a. Hongo, Hongojoki och Hongajoki. Den nuv. namnformen infördes 1930. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.