Humppila, kommun i Egentliga Tavastland 20 km n.v. om Forssa, Södra Finlands region. Areal 148 km2, invånare 2 506 (2010).
Humppila präglas av bördiga ådalsslätter, som växlar med bergiga skogsbygder, och av den ås som genomdrar kommunen från s.o. till n.v. och ställvis höjer sig 30 m över den omgivande terrängen. Den tätaste och jämnaste bebyggelsen följer denna ås, längs vilken riksväg 2 är dragen. Kommunens centralort är Humppila stationssamhälle (1 600 inv. 2000) vid Åbobanan. I kommunen finns bl.a. glas- och metallindustri. Det mest kända företaget i kommunen är glasbruket Humppilan lasi (gr. 1970). Från Humppila station ledde tidigare en smalspårig, privatägd järnväg (invigd 1898, längd 22 km) till Forssa över Jockis. Numera har den bevarade sträckan mellan Humppila och Jockis omvandlats till en museibana (Jockisbanan).
Humppila, som ursprungligen var uppdelat mellan Portas och Sariois administrativa socknar, hörde i kyrkligt hänseende under Tammela. Det omnämns som kapell i slutet av 1600-t. och bildade egen församling 1893 (kommun 1874). Kyrkan av gråsten och tegel (J. Stenbäck, 1919-22) är utformad i tidens nationalromantiska stil. (T. Hirsjärvi, Humppilan kunnan historia, 1929; H.: lasitehdas tien varrella, 2002)
Humppila präglas av bördiga ådalsslätter, som växlar med bergiga skogsbygder, och av den ås som genomdrar kommunen från s.o. till n.v. och ställvis höjer sig 30 m över den omgivande terrängen. Den tätaste och jämnaste bebyggelsen följer denna ås, längs vilken riksväg 2 är dragen. Kommunens centralort är Humppila stationssamhälle (1 600 inv. 2000) vid Åbobanan. I kommunen finns bl.a. glas- och metallindustri. Det mest kända företaget i kommunen är glasbruket Humppilan lasi (gr. 1970). Från Humppila station ledde tidigare en smalspårig, privatägd järnväg (invigd 1898, längd 22 km) till Forssa över Jockis. Numera har den bevarade sträckan mellan Humppila och Jockis omvandlats till en museibana (Jockisbanan).
Humppila, som ursprungligen var uppdelat mellan Portas och Sariois administrativa socknar, hörde i kyrkligt hänseende under Tammela. Det omnämns som kapell i slutet av 1600-t. och bildade egen församling 1893 (kommun 1874). Kyrkan av gråsten och tegel (J. Stenbäck, 1919-22) är utformad i tidens nationalromantiska stil. (T. Hirsjärvi, Humppilan kunnan historia, 1929; H.: lasitehdas tien varrella, 2002)
Humppila är i relation till folkmängden en av landets företagstätaste kommuner. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. Kommunförbund.