informationsteknik

informationsteknik (IT), en sammanfattande och rätt vag term för datorbaserad hantering av information och datakommunikation. Mer specificerat kan man säga att IT är en teknik för insamling, lagring, bearbetning och överföring av information med elektroniska hjälpmedel, även om en sådan definition i själva verket är rätt inskränkt. IT kan nämligen uppfattas som en "paraplyterm" som inte gäller bara själva tekniken; också massmedier, telekommunikation, bank- och biljettautomater, databrott, datasäkerhet, e-handel, nätbaserad utbildning o.s.v. kan omfattas av företeelsen IT.

Begreppet IT förekommer också i en mängd sammansättningar, såsom IT-samhälle, IT-utbildning, IT-ansvarig, IT-chef, IT-kunskap, IT-problem. Det har alltmer ersatt och utvidgat de tidigare så allmänna begreppen datateknik, databehandling och automatisk databehandling (ADB). I vissa sammanhang används begreppet informations- och kommunikationsteknik (IKT) då man speciellt vill betona den interaktiva kommunikationen, men detta är egentligen onödigt eftersom IT är ett så vitt begrepp att det också omfattar datakommunikation av olika slag.

I. är också namnet på ett ämne som kan studeras på högskolenivå, t.ex. vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Sydväst.

IT och internet har ända sedan slutet av 1960-t. varit föremål för debatt och diskussioner, eftersom dessa företeelser har en genomgripande inverkan på samhälle, utveckling, näringsliv och kultur. Regeringen och olika ministerier har aktivt vinnlagt sig om att utarbeta nationella IT-strategier och styra IT-utvecklingen i Finland. Detta har skett genom tillsättandet av olika kommittéer och arbetsgrupper samt genom utarbetandet av olika handlingsprogram.

De två viktigaste organisationerna för främjande av i. i Finland är Tietotekniikan liitto (TTL, ibland i nordiska sammanhang Finska dataföreningen, Hfrs, gr. 1953) och Utvecklingscentralen för informationssamhälle (Tietoyhteiskunnan kehittämiskeskus, TIEKE, Hfrs, gr. 1982). TTL är en riksomfattande samarbetsorganisation för ca 750 finländska företag och sammanslutningar som producerar eller använder produkter inom ramen för i. Dess verksamhet är huvudsakligen inriktad på forskning, information och utbildning. Dessutom förmedlar förbundet aktuell information om den inhemska och utländska utvecklingen på IT- området samt ordnar ett par gånger om året omfattande samlingar för IT-proffs. Förbundet innehar de finländska rättigheterna till det europeiska datakörkortet ECDL. TTL har varit banbrytande när det gällt att skapa en finsk dataterminologi och ger ut ATK-sanakirja som innehåller datatermer på åtta språk. 2004 utkom den tolfte upplagan.

TIEKE har till ändamål att utveckla det finländska informationssamhället. Centralen har som medlemmar en stor mängd företag och organisationer som representerar både det privata näringslivet och den offentliga sektorn. TIEKE upprätthåller tillsammans med sina medlemsorganisationer och samarbetspartner olika projekt och arbetsgrupper, bl.a. inom standardisering och e-handel. Centralen upprätthåller AIKO, en databas på webben över kurser och utbildning för vuxna, samt ger ut ett flertal publikationer både i tryckt form och i elektronisk form på webben. TIEKE är också ansvarig för datakörkortet, som kan avläggas på finska, svenska och engelska.

Finland tog sitt första steg in i dataåldern den 17 oktober 1958, då Post(spar)banken anskaffade landets första elektroniska dator av modell IBM 650. Därförinnan hade ett hundratal hålkortsmaskiner installerats, de första redan 1922 i statistiska centralbyrån (nuv. Statistikcentralen). I slutet av 1950-t. byggdes också den första inhemska "matematikmaskinen", ESKO. Redan 1959 lanserades det finska ordet tietokone (medan det svenska ordet dator härstammar från 1968).

Det stora genombrottet för datorer och databehandling i Finland skedde under 1960-t. Utbildning ordnades på IT-området, och den första professuren i databehandling inrättades vid Tammerfors universitet. De första valprognoserna med dator gjordes inför riksdagsvalet 1966, Statens datamaskincentral grundades och Finska kabelfabriken inrättade en elektronikavdelning (nuvarande Nokia) som importerade ett flertal datorer från utlandet. Också de första böckerna och tidskrifterna på området gavs ut. De största organisationerna och företagen datoriserade delar av sin verksamhet. Man började också tidigt diskutera automationens och datoranvändningens positiva och negativa följder för samhället, arbetslivet och kulturen. Vid decennieskiftet 1970 fanns det närmare 200 datorer i Finland.

1970-t. inleddes med att Finlands landsbygdspartis överraskande stora framgång i riksdagsvalet 1970 "lurade" alla datorprognoser, vilket medförde att tidningarna skrev ironiska artiklar om de i hög grad onödiga datorerna som man inte kunde lita på. Trots det ökade antalet datorer oavbrutet, dels genom införandet av minidatorer, dels genom stora centraldatorer till vilka man hade förbindelse via terminaler och telefonnätet. En av de viktigaste centraldatorerna var Univac 1108 som anskaffades av Sitra för högskolornas gemensamma bruk. I slutet av decenniet var antalet datorer i Finland ca 10 000. Också de första datorerna som byggdes runt en mikroprocessor började uppenbara sig. 1976 tillsattes den statliga ADB-delegationen.

I september 1981 började Nokia massproducera persondatorn Mikko I, som fick stor efterfrågan. Mindre än två år senare lanserades de första modellerna av IBM PC i landet, vilket gav upphov till den verkliga persondatorboomen. För hemmabruk fick Commodore 64 den största genomslagskraften tack vare sitt låga pris och sina för den tiden epokgörande datorspel. Samtidigt lanserades fartfyllda och skrämmande filmer och framtidsvisioner om datorer och databehandling, vilket gav upphov till livliga diskussioner om databehandlingens följdverkningar. De första datavirusen i slutet av decenniet gav näring åt dessa diskussioner, medan det berömda datorspelet Tetris utgjorde en hälsosam motvikt - även om det för många skapade ett visst datorberoende. De första riksomfattande datanäten som baserade sig på centraldatorer togs i bruk, främst inom telesektorn och industrin samt inom högskolevärlden (FUNET och NORDunet).

1990-t. medförde viktiga innovationer såväl globalt som nationellt: omfattande datanät, lokala nät, internet, cd-rom, multimedia, grafiska användargränssnitt samt webben och webbläsare. Två finländska IT-pionjärer, Linus Torvalds och Johan ÿHelsingius, nådde internationell berömmelse, den förstnämnde tack vare att han lade grunden till operativsystemet Linux och den senare som vd för EUnet, vårt lands första förmedlare av internettjänster. 1993 lanserades datakörkortet, som mäter datoranvändarnas kunskapsnivå i form av en mångsidig examen. De första datakörkortsintygen delades ut av undervisningsminister Riitta Uosukainen i januari 1994.

På 2000-t. har begreppet IT blivit allt vanligare både som sådant och i en mängd sammansättningar. IT- samhälle, handel på nätet, webbaserad utbildning, trådlös kommunikation och mobila tjänster har blivit honnörsord som trängt in också i vardagslivet och vardagsspråket. Det världsomspännande nätet internet har fått ett stort antal nyttiga tjänster och tagits i bruk av allt fler, samtidigt som användningen av mobiltelefoner ökat kraftigt. Konvergens har blivit det stora slagordet: mobiltelefoner, digital apparatur och datorer närmar sig varandra, och det är inte alltid meningsfullt att dra en skarp gräns mellan dem. Likaså har datorerna blivit ett slags multimediecentraler i många hem genom att de försetts med program för återgivning, redigering och lagring av musik, film och video i digital form. Också datorn och tv-apparaten har härvidlag närmat sig varandra.

Finland har hållit sig på topp som ett av de ledande industrisamhällena i världen med antalet datorer (2004 drygt 2 milj.), mobiltelefoner och internetabonnemang i förhållande till befolkningens storlek. Finland har också instiftat det s.k. Millenniumpriset i teknologi på 1 milj. € som delas ut vartannat år. Det första priset tillföll 2004 Sir Tim Berners-Lee, skaparen och utvecklaren av webben. (Björn-Eric Mattsson)
Informationsteknik

informationsteknik. Landets första dator, en IBM 650, startas upp på Postsparbanken 1958. Foto: Lehtikuva Oy, A. Ekholm.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 11.03.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 11.03.2011 av Import