internet, ett världsomspännande nät av datorer som utnyttjar kommunikationsprotokoll inom protokollgruppen TCP/IP. I. består av flera tusental mindre hopkopplade datanät. I början av 2004 var närmare 250 milj. datorer i världen anslutna till i., vilket innebär att antalet internetanvändare uppgick till närmare 1 miljard.
I. har utgått från Arpanet som skapades i USA i slutet av 1960-t. Nätet började användas i Finland i början av 1980-t.; år 1983 var drygt 500 datorer kopplade till i. 1996 låg Finland i topp i fråga om största andelen internetanvändare i förhållande till befolkningen. Vid årsskiftet 2003/2004 hade över hälften av Finlands hushåll tillgång till i., vilket placerade landet bland de tio främsta i Europa och de femton främsta i världen när det gäller antalet internetanvändare i förhållande till folkmängden. I mars 2004 fanns 650 000 fasta internetanslutningar ("bredband") - därigenom låg Finland på femte plats i EU i fråga om antalet bredbandsanslutningar i förhållande till befolkningen.
I. består av ett flertal tjänster, av vilka de vanligaste är webben (www), e-post och chatt. Inom webbtjänsterna kan nämnas sökning av information på webbsidor och i databaser, nerladdning av program- och datafiler samt fjärrkörning av datorer. Dessutom förekommer diskussionsgrupper ("elektroniska anslagstavlor"), förmedling av bilder i realtid via webbkamera och videodiskussioner, telefoni över i. o.s.v. I. används också för spel över nätet, d.v.s. interaktiva spel i realtid där spelarna kan befinna sig på olika håll i världen.
Allt fler samfund och privatpersoner håller sig numera med egna webbplatser för att lägga upp information. 2002 öppnades den s.k. webbportalen www.suomi.fi, som ger information också på svenska om tjänster inom den offentliga förvaltningen i vårt land. En viktig informationskälla på webben är tidningarnas webbupplagor som i regel uppdateras oftare än motsvarande papperstidning. De flesta större finlandssvenska tidningar och tidskrifter kan numera också läsas i elektronisk form på webben.
I slutet av år 2003 utarbetades vid kommunikationsministeriet ett förslag till bredbandsstrategi för vårt land. Utgående från den fattade sedan statsrådet ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi. Dessutom tillsattes en nationell bredbandsarbetsgrupp som fram till 28/2 2007 skall genomföra och följa upp de i principbeslutet uppdragna strategiriktlinjerna. (Björn-Eric Mattsson)
I. har utgått från Arpanet som skapades i USA i slutet av 1960-t. Nätet började användas i Finland i början av 1980-t.; år 1983 var drygt 500 datorer kopplade till i. 1996 låg Finland i topp i fråga om största andelen internetanvändare i förhållande till befolkningen. Vid årsskiftet 2003/2004 hade över hälften av Finlands hushåll tillgång till i., vilket placerade landet bland de tio främsta i Europa och de femton främsta i världen när det gäller antalet internetanvändare i förhållande till folkmängden. I mars 2004 fanns 650 000 fasta internetanslutningar ("bredband") - därigenom låg Finland på femte plats i EU i fråga om antalet bredbandsanslutningar i förhållande till befolkningen.
I. består av ett flertal tjänster, av vilka de vanligaste är webben (www), e-post och chatt. Inom webbtjänsterna kan nämnas sökning av information på webbsidor och i databaser, nerladdning av program- och datafiler samt fjärrkörning av datorer. Dessutom förekommer diskussionsgrupper ("elektroniska anslagstavlor"), förmedling av bilder i realtid via webbkamera och videodiskussioner, telefoni över i. o.s.v. I. används också för spel över nätet, d.v.s. interaktiva spel i realtid där spelarna kan befinna sig på olika håll i världen.
Allt fler samfund och privatpersoner håller sig numera med egna webbplatser för att lägga upp information. 2002 öppnades den s.k. webbportalen www.suomi.fi, som ger information också på svenska om tjänster inom den offentliga förvaltningen i vårt land. En viktig informationskälla på webben är tidningarnas webbupplagor som i regel uppdateras oftare än motsvarande papperstidning. De flesta större finlandssvenska tidningar och tidskrifter kan numera också läsas i elektronisk form på webben.
I slutet av år 2003 utarbetades vid kommunikationsministeriet ett förslag till bredbandsstrategi för vårt land. Utgående från den fattade sedan statsrådet ett principbeslut om en nationell bredbandsstrategi. Dessutom tillsattes en nationell bredbandsarbetsgrupp som fram till 28/2 2007 skall genomföra och följa upp de i principbeslutet uppdragna strategiriktlinjerna. (Björn-Eric Mattsson)