jägare, i Finland särskilt förr benämning på person som tjänstgjort vid Kungliga preussiska jägarbataljonen 27 (jägarrörelsen). För att slå vakt om jägarnas traditioner och ideella grundval bildades 1921 Jägarförbundet (Jääkäriliitto). Denna organisation upplöstes 25/2 1988, då det hade förflutit exakt 70 år sedan jägarna återvände från Tyskland. Vid denna tidpunkt befann sig tio (av totalt 1 894) jägare i livet, bland dem generallöjtnant Väinö Valve, som då han gick bort 1995 vid 99 års ålder var den siste jägaren.
En understödsförening med uppgift att stödja nödlidande jägare grundades 1948, och 1966 tillkom en traditionsförening. Jägarförbundet grundade 1972 en stiftelse med ändamål att uppträda som jägarandans vidmakthållare sedan jägarna gått ur tiden. Det praktiska arbetet handhas av traditionsföreningen i samarbete med andra försvarsorganisationer. Stödföreningen upplöstes 1988 samtidigt som Jägarförbundet.
Jägare spelade en viktig roll på den vita sidan i kriget 1918 och hade sedan en väsentlig andel i uppbyggandet av det självständiga Finlands försvarsmakt under tiden mellan de båda världskrigen. De gjorde därefter en betydande insats som innehavare av höga befälsposter i krigen 1939-45; sammanlagt 49 jägare avancerade till generals rang. Drygt 700 jägare deltog i andra världskriget, och av dem dekorerades 20 med Mannerheimkorset. Jägarmatriklar publicerades 1938 och 1975.
Jägarmonument utformade av jägarkaptenen och skulptören Lauri Leppänen restes 1929 i Klapkalnciems vid Rigaviken och i Hohenlockstedt 1939. Det förra monumentet förstördes under sovjettiden 1953, men ett nytt avtäcktes 2004. Hohenlockstedt fick ett jägarmuseum 2002. I hemlandet finns ett jägarmuseum i Kortesjärvi. - Benämningen jägare användes senare för att beteckna manskapet i jägartrupper, idag som benämning för manskapet inom infanteriet och i kustförbanden.
Se även Jägare-marschen
En understödsförening med uppgift att stödja nödlidande jägare grundades 1948, och 1966 tillkom en traditionsförening. Jägarförbundet grundade 1972 en stiftelse med ändamål att uppträda som jägarandans vidmakthållare sedan jägarna gått ur tiden. Det praktiska arbetet handhas av traditionsföreningen i samarbete med andra försvarsorganisationer. Stödföreningen upplöstes 1988 samtidigt som Jägarförbundet.
Jägare spelade en viktig roll på den vita sidan i kriget 1918 och hade sedan en väsentlig andel i uppbyggandet av det självständiga Finlands försvarsmakt under tiden mellan de båda världskrigen. De gjorde därefter en betydande insats som innehavare av höga befälsposter i krigen 1939-45; sammanlagt 49 jägare avancerade till generals rang. Drygt 700 jägare deltog i andra världskriget, och av dem dekorerades 20 med Mannerheimkorset. Jägarmatriklar publicerades 1938 och 1975.
Jägarmonument utformade av jägarkaptenen och skulptören Lauri Leppänen restes 1929 i Klapkalnciems vid Rigaviken och i Hohenlockstedt 1939. Det förra monumentet förstördes under sovjettiden 1953, men ett nytt avtäcktes 2004. Hohenlockstedt fick ett jägarmuseum 2002. I hemlandet finns ett jägarmuseum i Kortesjärvi. - Benämningen jägare användes senare för att beteckna manskapet i jägartrupper, idag som benämning för manskapet inom infanteriet och i kustförbanden.
Se även Jägare-marschen