Jämsä, stad i landskapet Mellersta Finland på v. stranden av Päijänne, Västra och Inre Finlands region. Areal 1 571 km2, invånare 22 691 (2010).
Jämsä genomflyts av Jämsänjoki, Jämsästråtens avloppsälv, som utfaller i Päijänne ett stycke från stadens centrum. Den drygt en mil långa älvdalen är bördig och tätt bebyggd. Befolkningen runt Jämsänjoki bildar en enhetlig bosättning, vars huvuddelar är stadens centrum, tätorten Kaipola (ca 1 200 inv. 2000) och UPM-Kymmenes industriområde. Tätorten Halli ligger på den f.d. kommunen Kuorevesis område i n. ändan av sjön Evijärvi. På en udde i sjön Kuorevesi ligger Kuorevesi kyrka, en träkyrka från 1779. Inom bebyggelsen i centrum märks kyrkan (K.S. Kallio, 1929), kanslihuset (O. Sipari, 1967) och kretssjukhuset (L. Niemioja, 1967). Älvdalen omges av ett starkt kuperat bergland, där höjderna reser sig drygt 200 m ö.h.; bl.a. märks Pitkävuori nära Kaipola, där ett vintersportcentrum anlades i början av 1960-t. Ett annat populärt vintersportcentrum är Himos. Stadens näringsliv domineras av skogsindustriföretaget UPM-Kymmene, vars fabriker i Kaipola och Jämsänkoski sysselsätter omkring 1 270 personer (2010). Halli är ett centrum för den finländska flygindustrin sedan 1939-40. Jämsä var tidigare ett centrum för tillverkningen av filtstövlar; idag finns landets enda filtstöveltillverkare i staden.
Utgående från fornfynd har den nuvarande bosättningens uppkomst i Jämsänjokidalen kunnat dateras till ca 1000 e.Kr. Jämsä hörde i kyrkligt hänseende ursprungligen under Sysmä men bildade egen församling i början av 1400-t. Svedjebruk bedrevs i denna trakt fram till mitten av 1800-talet. Tvister om besittningsrätten till svedjemarkerna uppstod bl.a. 1633, då en allvarlig sammanstötning ägde rum mellan svedjare från Jämsä och Suinula by i Kuorevesi. En cellulosafabrik anlades redan 1887 på orten (Jämsänkoski), men Jämsä förblev en jordbrukskommun fram till 1950-talet, då Yhtyneet paperitehtaats stora skogsindustrianläggningar uppfördes. Jämsä blev köping 1969 och stad 1977. Under 2000-talets första decennium fick staden större tillskott i arealen då Kuorevesi kommun sammanslogs med Jämsä 2001; delar av Längelmäki införlivades 2007 och Jämsänkoski i sin helhet 2009. (K. Virkkala/O. Keskitalo, Suur-Jämsän historia, 3 bd, 1954-63; K. Kulha, Vanhan Jämsän historia 1860-luvulta vuoteen 1925, 1975; S. Kuusisto, Jämsän historia, 1989; K. Virkkala, Suur-Jämsän historia, 1989; Kuoreveden kirja, red. H. Hänninen, 1991)
Jämsä genomflyts av Jämsänjoki, Jämsästråtens avloppsälv, som utfaller i Päijänne ett stycke från stadens centrum. Den drygt en mil långa älvdalen är bördig och tätt bebyggd. Befolkningen runt Jämsänjoki bildar en enhetlig bosättning, vars huvuddelar är stadens centrum, tätorten Kaipola (ca 1 200 inv. 2000) och UPM-Kymmenes industriområde. Tätorten Halli ligger på den f.d. kommunen Kuorevesis område i n. ändan av sjön Evijärvi. På en udde i sjön Kuorevesi ligger Kuorevesi kyrka, en träkyrka från 1779. Inom bebyggelsen i centrum märks kyrkan (K.S. Kallio, 1929), kanslihuset (O. Sipari, 1967) och kretssjukhuset (L. Niemioja, 1967). Älvdalen omges av ett starkt kuperat bergland, där höjderna reser sig drygt 200 m ö.h.; bl.a. märks Pitkävuori nära Kaipola, där ett vintersportcentrum anlades i början av 1960-t. Ett annat populärt vintersportcentrum är Himos. Stadens näringsliv domineras av skogsindustriföretaget UPM-Kymmene, vars fabriker i Kaipola och Jämsänkoski sysselsätter omkring 1 270 personer (2010). Halli är ett centrum för den finländska flygindustrin sedan 1939-40. Jämsä var tidigare ett centrum för tillverkningen av filtstövlar; idag finns landets enda filtstöveltillverkare i staden.
Utgående från fornfynd har den nuvarande bosättningens uppkomst i Jämsänjokidalen kunnat dateras till ca 1000 e.Kr. Jämsä hörde i kyrkligt hänseende ursprungligen under Sysmä men bildade egen församling i början av 1400-t. Svedjebruk bedrevs i denna trakt fram till mitten av 1800-talet. Tvister om besittningsrätten till svedjemarkerna uppstod bl.a. 1633, då en allvarlig sammanstötning ägde rum mellan svedjare från Jämsä och Suinula by i Kuorevesi. En cellulosafabrik anlades redan 1887 på orten (Jämsänkoski), men Jämsä förblev en jordbrukskommun fram till 1950-talet, då Yhtyneet paperitehtaats stora skogsindustrianläggningar uppfördes. Jämsä blev köping 1969 och stad 1977. Under 2000-talets första decennium fick staden större tillskott i arealen då Kuorevesi kommun sammanslogs med Jämsä 2001; delar av Längelmäki införlivades 2007 och Jämsänkoski i sin helhet 2009. (K. Virkkala/O. Keskitalo, Suur-Jämsän historia, 3 bd, 1954-63; K. Kulha, Vanhan Jämsän historia 1860-luvulta vuoteen 1925, 1975; S. Kuusisto, Jämsän historia, 1989; K. Virkkala, Suur-Jämsän historia, 1989; Kuoreveden kirja, red. H. Hänninen, 1991)
Jämsä var under medeltiden den nordligaste administrativa socknen i Tavastland. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.