jättekyrkor

jättekyrkor, lappkyrkor, stenformationer som består av slutna, ovala eller rektangulära vallar av varierande dimensioner; längden kan vara 10-60 m och bredden ca 4 -35 m. Stenvallen har ofta ett flertal ingångar och är ibland upp till 7 m bred och kan nå en höjd av inemot 2 m. I närheten av vallarna finns oftast ett flertal stenrösen, av obekant funktion. Stenformationer av detta slag påträffas framför allt inom en smal kustremsa någon mil från havet i mell. och n. Österbotten; sammanlagt känner man till ett trettiotal. De bäst kända är Kastelli och Pikkuliekokangas i Pattijoki. Deras ursprung är inte definitivt fastställt, men expertisen omfattar teorin om att j. är naturbildningar (från istiden), i vilka man röjt sig ett utrymme att vistas på samt att de använts av inlandets invånare som säsongvis sökt sig till kusten för att bedriva säljakt och massfångst av sjöfågel. Vid utgrävningar i j. har man hittat fynd från stenåldern, ofta asbestblandad keramik av s.k. Pöljätyp, som i huvudsak finns i inlandet. Enligt folktron har j. byggts av jättar, vilket förklarar deras namn. (Torsten Edgren)