Jansson, Jan-Magnus

Jansson, Jan-Magnus (f. 24/1 1922 Hfrs, d. där 29/11 2003), statsvetenskapsman och journalist, pol.dr 1951, son till Gösta J. Den mångsidigt begåvade J. var 1954-74 professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet och 1974-87 chefredaktör för Hufvudstadsbladet. På denna post blev han ett internationellt språkrör för det liberalt borgerliga Finland. J. inträdde i politiken under senare hälften av 1950-t., då han bl.a. aktivt bidrog till skapandet av Paasikivisamfundet. Han ledde vid Svenska folkpartiets partidag 1962 den falang som arbetade för omval av Urho Kekkonen och verkade 1966-73 som partiets ordförande. Som handels- och industriminister 1973-74 förhandlade han bl.a. med Saudiarabien om oljeleveranser. Bland hans vetenskapliga arbeten märks Hans Kelsens statsteori (1950), Frihet och jämlikhet (1952), en utredning av demokratins väsen, Politikens teori (1969) och Idé och verklighet i politiken (1972). J. publicerade dessutom bl.a. två diktsamlingar. Svenska folkpartiets kandidat i presidentvalet 1982 och kansler för Åbo Akademi 1985-90. (E. Allardt m.fl., J-M. J.: ett multiporträtt, 1989)