Jockis, fi. Jokioinen, kommun i Tavastland 10 km v. om Forssa, Södra Finlands region. Areal 180 km2, invånare 5 720 (2010).
Jockis utgör huvudsakligen småkuperad slättbygd, som höjer sig norrut och österut från Loimijokis dalgång. Bebyggelsen följer de bördiga ådalarna. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi är den största arbetsgivaren (flyttad från Dickursby 1928, 510 anst. 2003) i Jockis, vars centraltätort har ca 3 000 inv. (2000). Bland andra arbetsgivare märks förutom kommunen stålfabrikanten Ofa Oy Ab med nästan 200 år gamla traditioner (67 anst. 2003) och statsägda Boreal växtförädling (gr. 1994, 65 anst. 2003). Trafiken på den smalspåriga järnväg (Jockisbanan) som är dragen genom J. upphörde 1974, varefter större delen av banan revs. Den 14 km långa bevarade bandelen mellan J. och Humppila trafikeras med ånglokdrivet museitåg som turistattraktion (Jockisbanan). Jockis är känt för sin spikindustri, som startade 1804 och fortsätter än idag; dess historia kan beskådas i spikmuseet.
Jockis var i början av nya tiden en fjärding inom Portas administrativa socken, blev kapell under Tammela 1631 och bildade egen församling 1902. Kommunens historia har präglats av Jockis gård (gr. 1562), som i början av 1900-talet hade kvarn, såg, tegelfabrik, järnbruk samt socker- och sirapsfabrik. Träkyrkan, som är en av landets äldsta, bär byggnadsårtalet 1631, renoverad 1864. (T. Hirsjärvi m.fl., Jokioinen 1631-1931, 1931; O. Anttila, Kartanosta kunnaksi: Jokioisten historia, 1991)
Jockis utgör huvudsakligen småkuperad slättbygd, som höjer sig norrut och österut från Loimijokis dalgång. Bebyggelsen följer de bördiga ådalarna. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi är den största arbetsgivaren (flyttad från Dickursby 1928, 510 anst. 2003) i Jockis, vars centraltätort har ca 3 000 inv. (2000). Bland andra arbetsgivare märks förutom kommunen stålfabrikanten Ofa Oy Ab med nästan 200 år gamla traditioner (67 anst. 2003) och statsägda Boreal växtförädling (gr. 1994, 65 anst. 2003). Trafiken på den smalspåriga järnväg (Jockisbanan) som är dragen genom J. upphörde 1974, varefter större delen av banan revs. Den 14 km långa bevarade bandelen mellan J. och Humppila trafikeras med ånglokdrivet museitåg som turistattraktion (Jockisbanan). Jockis är känt för sin spikindustri, som startade 1804 och fortsätter än idag; dess historia kan beskådas i spikmuseet.
Jockis var i början av nya tiden en fjärding inom Portas administrativa socken, blev kapell under Tammela 1631 och bildade egen församling 1902. Kommunens historia har präglats av Jockis gård (gr. 1562), som i början av 1900-talet hade kvarn, såg, tegelfabrik, järnbruk samt socker- och sirapsfabrik. Träkyrkan, som är en av landets äldsta, bär byggnadsårtalet 1631, renoverad 1864. (T. Hirsjärvi m.fl., Jokioinen 1631-1931, 1931; O. Anttila, Kartanosta kunnaksi: Jokioisten historia, 1991)
Jockis. Kommunens nuvarande område hörde en gång i tiden i sin helhet till storgodset med samma namn. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.