Johannes (1923-2010), ortodox kyrkoledare
Johannes. Fyra katolska biskopar i Åbo. 1. J. I (d. 1291), som härstammade från Uppsala, var den första enligt kanonisk lag tillsatta stiftsherden i Finland. Han tillhörde dominikanorden; var prior i Sigtuna då han 1286 blev biskop. Han postulerades 1289 till ärkebiskop i Uppsala men avled i Frankrike på väg till Rom. Man har tillskrivit J. en roll i domkyrkobygget i Åbo. - 2. J. II Petersson (d. 1370), från Västerås, tillhörde kretsen kring biskop Hemming och valdes 1367 till Henrik Hartmanssons efterträdare. Han var kanik i Åbo och kyrkoherde i Tenala då han 1357 blev magister i Paris, där han flera år föreläste och 1366 var universitetets rektor. Han höll på kyrkans rättigheter och tvekade inte att bannlysa slottshövdingen på Viborg Sune Håkansson för att denne undanhållit kyrkan några gods den fått i gåva. Enligt biskopskrönikan lät han dekorera S:t Henriks grav i Nousis. - 3. J. III Westfal (d. 1384), från Åbo, studerade eventuellt i Prag. Redan 1370 blev han domprost i Åbo. Han vann konflikten med ärkestiftet om n. gränsen mellan Uppsala och Åbo stift (Kaakamojoki). Detta skedde sedan drotsen Bo Jonsson gett J. sitt stöd. Han ivrade för själavården och hävdade kyrkans rätt under kung Albrekts regim. - 4. J. IV Olofsson (d. 1510) var magister i Paris och ärkepresbyter i Åbo då han 1507 blev biskop. Var en nitisk stiftsherde som flitigt visiterade socknarna. Under hans tid (aug. 1509) plundrade dansken Otto Ruud Åbo stad och domkyrkan. Enligt traditionen avled J. på en visitationsresa då han fick maten i fel strupe.