Jorois, fi. Joroinen, kommun i Södra Savolax 15 km s. om Varkaus, Östra Finlands region. Areal 575 km2, invånare 5 394 (2010).
Jorois upptar ett sjörikt område som i ö. avgränsas av Haukivesi. Terrängen har formats av inlandsisen: vattendrag, sjöar, myrar och åsar löper från n.v. till s.o. Särskilt åsarna utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. Jorois är en av regionens bästa odlingsbygder med flera storgods, bland vilka främst märks Frugård, Järvikylä och Örnevik. Centralorten, Jorois kyrkby (ca 2 500 inv. 2000), är byggd på en höjd och tangeras av såväl riksväg 5 som järnvägen Pieksämäki-Nyslott (invigd 1914). En annan tätort är Kuvansi med ca 1 000 inv. (2000). En bibana till Varkaus (18 km) öppnades för trafik 1914. Den är dragen från Huutokoski, där det numera finns ett stort gasturbinkraftverk (uppfört 1970-73, används som reservkraftverk), ägt av Fingrid Oyj. Viktiga näringar är jordbruk samt metall- och trävaruindustri.
Jorois ingick ursprungligen i S:t Michels storsocken och var sedan uppdelat på flera olika församlingar. Jorois socken upprättades 1631 av områden som tidigare tillhört Jockas (Juva), Rantasalmi och Pieksämäki. På 1600- och 1700-talen slog sig flera adelssläkter ned där, vilket satte sin prägel på såväl sällskapsliv som materiell kultur. Den dominerande adelsfamiljen var ätten Grotenfelt. En medlem av denna ätt, majoren Berndt Adolf Grotenfelt, förde befälet i ett slag som 12-14/6 1808 utkämpades i Jorois mot en mångdubbel rysk övermakt (minnesmärke rest 1977). En rysk industriman grundade 1858 ett järnbruk vid Huutokoski, som på sin tid var landets största med ca 800 arbetare. Bruket gick dock i konkurs på 1870-talet. Råvaran var kärrmalm. Jorois församling har en vacker träkyrka, uppförd 1792-93. Det grotenfeltska gravkapellet av trä flyttades vid sekelskiftet 1900 till Jyväskylä. En sten utmärker dess plats. (K. Grotenfelt/A. Teittinen, J., 2 bd, 1931-36)
Jorois upptar ett sjörikt område som i ö. avgränsas av Haukivesi. Terrängen har formats av inlandsisen: vattendrag, sjöar, myrar och åsar löper från n.v. till s.o. Särskilt åsarna utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. Jorois är en av regionens bästa odlingsbygder med flera storgods, bland vilka främst märks Frugård, Järvikylä och Örnevik. Centralorten, Jorois kyrkby (ca 2 500 inv. 2000), är byggd på en höjd och tangeras av såväl riksväg 5 som järnvägen Pieksämäki-Nyslott (invigd 1914). En annan tätort är Kuvansi med ca 1 000 inv. (2000). En bibana till Varkaus (18 km) öppnades för trafik 1914. Den är dragen från Huutokoski, där det numera finns ett stort gasturbinkraftverk (uppfört 1970-73, används som reservkraftverk), ägt av Fingrid Oyj. Viktiga näringar är jordbruk samt metall- och trävaruindustri.
Jorois ingick ursprungligen i S:t Michels storsocken och var sedan uppdelat på flera olika församlingar. Jorois socken upprättades 1631 av områden som tidigare tillhört Jockas (Juva), Rantasalmi och Pieksämäki. På 1600- och 1700-talen slog sig flera adelssläkter ned där, vilket satte sin prägel på såväl sällskapsliv som materiell kultur. Den dominerande adelsfamiljen var ätten Grotenfelt. En medlem av denna ätt, majoren Berndt Adolf Grotenfelt, förde befälet i ett slag som 12-14/6 1808 utkämpades i Jorois mot en mångdubbel rysk övermakt (minnesmärke rest 1977). En rysk industriman grundade 1858 ett järnbruk vid Huutokoski, som på sin tid var landets största med ca 800 arbetare. Bruket gick dock i konkurs på 1870-talet. Råvaran var kärrmalm. Jorois församling har en vacker träkyrka, uppförd 1792-93. Det grotenfeltska gravkapellet av trä flyttades vid sekelskiftet 1900 till Jyväskylä. En sten utmärker dess plats. (K. Grotenfelt/A. Teittinen, J., 2 bd, 1931-36)
Jorois. I början av 1800-t. ägde herrgårdarna 40 % av jorden i socknen, som kallades "Savolax' Paris". Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.