Jotuni, Maria Kustaava (f. 9/4 1880 Kuopio, d. 30/9 1943 Hfrs), författare. J. blev student 1900 och studerade sedan några år vid universitetet samt debuterade 1905 med novellsamlingen Suhteita. Hon mottog intryck av naturalisterna och de stora ryssarna. En orädd, humorfylld naturalism präglar hennes författarskap, som främst omfattar noveller (Rakkautta, 1907, Tyttö ruusutarhassa, 1927, m.fl. samlingar) och berättelser med konturskarp psykologi och erotisk analys. Hon framträdde även som dramatiker, bl.a. med komedin Miehen kylkiluu, som blivit en av den finska dramatikens mest uppskattade. En annan av hennes komedier, den 1924 skrivna och samma år på Kansallisteatteri första gången framförda Tohvelisankarin rouva, påstods vara osedlig och föranledde omröstning om det statliga stödet till teatrarna under budgetdebatten i riksdagen. J., som flitigt umgicks i yngre författar- och konstnärskretsar, var från 1911 gift med litteraturhistorikern V. Tarkiainen. Postumt utgavs verket Huojuva talo (1963, på sv. 1999, Ett vajande hus). En samling av hennes noveller utkom 1971 på svenska under titeln Man kallar det kärlek. Tidigare hade bl.a. folklivsskildringen Arkielämää (1909, på sv. Vardagsliv) översatts. (I. Niemi, M. J:n näytelmät, 1964, Arki ja tunteet: M. J:n elämä ja kirjailijantyö, 2001)
Jotuni, Maria. Gifte sig 1911 med litteraturprofessorn Viljo Tarkiainen. Romanen Huojuva talo, en skildring av ett destruktivt äktenskap, utgavs först långt efter hennes död. Foto: Museiverket, D. Nyblin.