Juupajoki, kommun i Birkaland ca 55 km n.o. om Tfrs, Västra och Inre Finlands region. Areal 258 km2, invånare 2 094 (2010).
Juupajoki är beläget i det område där den mellanfinländska naturtypen möter den tavastländska odlingsbygden. Kommunens ö. delar är relativt höglänta, men längre västerut planar terrängen ut sig till stora myrar och moar. Centralort är Korkeakoski (ca 1 053 inv. 2007) vid Österbottniska banan, som drogs genom Juupajoki i början av 1880-talet. Där arbetade tidigare landets äldsta skofabrik, gr. 1897, nedlagd i mitten av 1980-talet. Idag har kommunen bl.a. en livaktig sågindustri.
Bosättningen i Juupajoki härstammar från början av nya tiden, då området ingick i Kangasala vidsträckta administrativa socken. I kyrkligt hänseende hörde Juupajoki tidigare under Orivesi, från vilket det 1904 utbröts till egen församling; träkyrka, uppförd 1838. Juupajoki fick i början av 1800-talet bättre förbindelser genom landsvägen Kangasala-Österbotten som färdigställdes vid denna tid. Den vid vägen belägna gården Kallenautio, vilken tjänstgjort som gästgiveri 1778-1880 och 1920-28, inrättades 1958 till museum. (Längelmäveden seudun historia I, 1949; M. Jokiniemi- Talvisto, Muistoja muurahaisten polun varrelta: elämää Juupajoen kulttuurimaisemissa, 1999)
Juupajoki är beläget i det område där den mellanfinländska naturtypen möter den tavastländska odlingsbygden. Kommunens ö. delar är relativt höglänta, men längre västerut planar terrängen ut sig till stora myrar och moar. Centralort är Korkeakoski (ca 1 053 inv. 2007) vid Österbottniska banan, som drogs genom Juupajoki i början av 1880-talet. Där arbetade tidigare landets äldsta skofabrik, gr. 1897, nedlagd i mitten av 1980-talet. Idag har kommunen bl.a. en livaktig sågindustri.
Bosättningen i Juupajoki härstammar från början av nya tiden, då området ingick i Kangasala vidsträckta administrativa socken. I kyrkligt hänseende hörde Juupajoki tidigare under Orivesi, från vilket det 1904 utbröts till egen församling; träkyrka, uppförd 1838. Juupajoki fick i början av 1800-talet bättre förbindelser genom landsvägen Kangasala-Österbotten som färdigställdes vid denna tid. Den vid vägen belägna gården Kallenautio, vilken tjänstgjort som gästgiveri 1778-1880 och 1920-28, inrättades 1958 till museum. (Längelmäveden seudun historia I, 1949; M. Jokiniemi- Talvisto, Muistoja muurahaisten polun varrelta: elämää Juupajoen kulttuurimaisemissa, 1999)
Juupajoki har goda förbindelser tack vare riksvägarna 66 och 58 som löper genom kommunen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.