Kaavi, kommun i Norra Savolax 60 km ö. om Kuopio, Östra Finlands region. Areal 674 km2, invånare 3 377 (2010).
Höjdskillnaderna i terrängen är betydande. Flera skogklädda berg höjer sig 100 m över Kaavinjärvi och Rikkavesi, de två största sjöarna i K. Centralort är kyrkbyn, som hade ca 1 600 inv. år 2000. En kopparfyndighet utvanns 1968-83 (Luikonlahti). Sedan gruvan nedlagts, inleddes letning efter värdefulla mineraler. Diamanter o.a. ädelstenar har utvunnits sedan 1980-talet. Efter gruvans nedläggning gjorde kommunen en satsning på näringslivet och idag finns det ca 300 industriella arbetsplatser, som skapades under 1980- o. 90-talen.
Fast bosättning uppstod i Kaavi först sedan östgränsen genom Stolbovafreden 1617 dragits längre bort från grannskapet. Under 1808-09 års krig utkämpades här en mindre drabbning (minnesmärke rest 1965). Kaavi blev kapell under Libelits 1671 och bildade självständig församling 1803. Socknens träkyrka, uppförd 1815-17 enligt ritningar av P. Granstedt och A.W. Arppe, brann 1980. En ny kyrka invigdes 1983. (H. Leskelä, Kaskenviertäjien ja kivenraivaajien K., 1998)
Höjdskillnaderna i terrängen är betydande. Flera skogklädda berg höjer sig 100 m över Kaavinjärvi och Rikkavesi, de två största sjöarna i K. Centralort är kyrkbyn, som hade ca 1 600 inv. år 2000. En kopparfyndighet utvanns 1968-83 (Luikonlahti). Sedan gruvan nedlagts, inleddes letning efter värdefulla mineraler. Diamanter o.a. ädelstenar har utvunnits sedan 1980-talet. Efter gruvans nedläggning gjorde kommunen en satsning på näringslivet och idag finns det ca 300 industriella arbetsplatser, som skapades under 1980- o. 90-talen.
Fast bosättning uppstod i Kaavi först sedan östgränsen genom Stolbovafreden 1617 dragits längre bort från grannskapet. Under 1808-09 års krig utkämpades här en mindre drabbning (minnesmärke rest 1965). Kaavi blev kapell under Libelits 1671 och bildade självständig församling 1803. Socknens träkyrka, uppförd 1815-17 enligt ritningar av P. Granstedt och A.W. Arppe, brann 1980. En ny kyrka invigdes 1983. (H. Leskelä, Kaskenviertäjien ja kivenraivaajien K., 1998)