kaffe började drickas i Finland av ståndspersoner på 1700-t. och vann först med tiden spridning i vidare kretsar. Finlands första café öppnades 1773, men under 1700-talets senare del var det i olika etapper av ekonomiska skäl förbjudet att dricka k. i det svenska riket. K. var en så populär importvara att regeringen såg det som ett hot mot handelsbalansen. Förbudet kunde dock inte upprätthållas och upphävdes slutgiltigt 1802. Under senare delen av 1800-t. började man bjuda k. till vardags även i enklare hem.
Oy Gustav Paulig Ab (gr. 1876), som fortfarande har en ledande ställning inom kaffebranschen i Finland, öppnade det första inhemska kafferosteriet 1904. Första världskriget innebar dock stopp för livsmedelsimporten, och surrogatkaffe som rostats av ekollon och maskrosrötter tog över k:s roll. Efter första världskriget frigavs kaffeimporten 1921. K. såldes ursprungligen i lösvikt enligt kundens behov, tidigast endast som råkaffe, men 1924 inledde Paulig försäljning av rostat k. i färdiga konsumentförpackningar. 1930 anlände den första kaffelasten på finländsk köl till Finland. 1931 gjorde Paulig europeisk livsmedelshistoria, genom att förse kaffeförpackningarna med datum för att garantera hållbarheten. Vinterkriget medförde kafferansonering och 1941 försvann k. helt från marknaden med surrogat av råg och korn som följd. Då den första kaffelasten efter krigen nådde Finland 1946 välkomnades den i hamnen av poliseskort och jublande publik.
Kafferansoneringen avvecklades i mitten av 1950-t. Under samma årtionde blev k. en universaldryck i Finland och började drickas till såväl vardag som fest. På 1960-t. började Paulig förpacka k. i vakuumförpackningar, vilket förbättrade produktens hållbarhet. 1968 invigde Paulig Nordens största rosteri i Nordsjö och 1980 öppnade företaget ett kaffeinstitut som värnar om kaffekvaliteten. Bland övriga inhemska kafferosterier märks Meira, som bildades genom en sammanslagning av två kafferosterier 1988 och sedan 2002 ägs av Segafredo Zanetti, ett av Europas största kaffeföretag. Finlands två största kafferosterier, Paulig och Meira, är medlemmar av Paahtimoyhdistys, som i sin tur hör till Livsmedelsindustriförbundet och vars syfte är att följa med den inhemska och internationella forskningen kring k., dess inverkan på hälsan m.m.
Under de senaste årtiondena har k:s pris fluktuerat kraftigt beroende på världsmarknadsläget. Detta har inte hindrat finländarna från att leda världsstatistiken i kaffekonsumtion. En finländare konsumerar i genomsnitt 9-10 kg rostat k. per år, vilket kan jämföras med att den genomsnittliga konsumtionen i EU är 5 kg per person och år. Mest k., som står för drygt 10 % av den totala finländska livsmedelsimporten, införs från Brasilien. Största delen av k. kommer till Finland som bönor och rostas här. Förutom traditionellt rostat bryggkaffe kan man idag välja ekologiskt odlat eller rättvisemärkt k. och variera konsumtionen med espresso, cappuccino o.a. kontinentala kaffedrycker, som blivit allt mer populära. (G. Suolahti, Elämää Suomessa 1700-luvulla, 1925; Kahvihetki kullan kallis, red. T. Saarinen, 2003)
Historia
Oy Gustav Paulig Ab (gr. 1876), som fortfarande har en ledande ställning inom kaffebranschen i Finland, öppnade det första inhemska kafferosteriet 1904. Första världskriget innebar dock stopp för livsmedelsimporten, och surrogatkaffe som rostats av ekollon och maskrosrötter tog över k:s roll. Efter första världskriget frigavs kaffeimporten 1921. K. såldes ursprungligen i lösvikt enligt kundens behov, tidigast endast som råkaffe, men 1924 inledde Paulig försäljning av rostat k. i färdiga konsumentförpackningar. 1930 anlände den första kaffelasten på finländsk köl till Finland. 1931 gjorde Paulig europeisk livsmedelshistoria, genom att förse kaffeförpackningarna med datum för att garantera hållbarheten. Vinterkriget medförde kafferansonering och 1941 försvann k. helt från marknaden med surrogat av råg och korn som följd. Då den första kaffelasten efter krigen nådde Finland 1946 välkomnades den i hamnen av poliseskort och jublande publik.
Kafferansoneringen avvecklades i mitten av 1950-t. Under samma årtionde blev k. en universaldryck i Finland och började drickas till såväl vardag som fest. På 1960-t. började Paulig förpacka k. i vakuumförpackningar, vilket förbättrade produktens hållbarhet. 1968 invigde Paulig Nordens största rosteri i Nordsjö och 1980 öppnade företaget ett kaffeinstitut som värnar om kaffekvaliteten. Bland övriga inhemska kafferosterier märks Meira, som bildades genom en sammanslagning av två kafferosterier 1988 och sedan 2002 ägs av Segafredo Zanetti, ett av Europas största kaffeföretag. Finlands två största kafferosterier, Paulig och Meira, är medlemmar av Paahtimoyhdistys, som i sin tur hör till Livsmedelsindustriförbundet och vars syfte är att följa med den inhemska och internationella forskningen kring k., dess inverkan på hälsan m.m.
Under de senaste årtiondena har k:s pris fluktuerat kraftigt beroende på världsmarknadsläget. Detta har inte hindrat finländarna från att leda världsstatistiken i kaffekonsumtion. En finländare konsumerar i genomsnitt 9-10 kg rostat k. per år, vilket kan jämföras med att den genomsnittliga konsumtionen i EU är 5 kg per person och år. Mest k., som står för drygt 10 % av den totala finländska livsmedelsimporten, införs från Brasilien. Största delen av k. kommer till Finland som bönor och rostas här. Förutom traditionellt rostat bryggkaffe kan man idag välja ekologiskt odlat eller rättvisemärkt k. och variera konsumtionen med espresso, cappuccino o.a. kontinentala kaffedrycker, som blivit allt mer populära. (G. Suolahti, Elämää Suomessa 1700-luvulla, 1925; Kahvihetki kullan kallis, red. T. Saarinen, 2003)
Historia
kaffe. Drycken var förbjuden i svenska riket 1756-69, 1794-96 och 1799-1802. Förbudet övervakades av kontrollanter, som på denna akvarell av A. Kock efter en akvatint av M.R. Helayd. Originalmålningen var utförd av Per Nordqvist 1794. Finlands Nationalmuseums samlingar.