Kangasniemi, kommun i Södra Savolax ca 50 km n.v. om S:t Michel, Östra Finlands region.Areal 1 070 km2, invånare 6 024 (2009).
Kangasniemi är en sjöbygd på gränsen mellan de historiska landskapen Savolax och Tavastland. Sjöarna upptar över 20 % av kommunens areal. Kangasniemi når i s. fram till den natursköna Puula, centralsjö i Mäntyharjustråten. I Kangasniemi ligger också Södra Savolax högsta berg, Paukkulanmäki (225 m ö.h.). Bebyggelsen är mestadels utspridd höjdbebyggelse; enda större bosättningscentrum är kyrkbyn (ca 3 300 inv. 2000), vackert belägen på ett näs. Träkyrkan och barockklockstapeln är från 1811-15.
Kangasniemi fick bofast befolkning senast i början av 1400-talet. Efter att någon tid ha varit kapell under Pieksämäki blev Kangasniemi självständig församling i mitten av 1600-talet (trol. 1656), då området så gott som i sin helhet lydde under länsherrar av företrädesvis baltiskt ursprung. Socknen berördes av kriget under stora ofreden i början av 1700-talet, men femdubblade sin befolkning under de två följande fredliga århundradena. (A. Manninen, Kangasniemen historia, 2 bd, 1953, 2:a uppl. 1997)
Kangasniemi är en sjöbygd på gränsen mellan de historiska landskapen Savolax och Tavastland. Sjöarna upptar över 20 % av kommunens areal. Kangasniemi når i s. fram till den natursköna Puula, centralsjö i Mäntyharjustråten. I Kangasniemi ligger också Södra Savolax högsta berg, Paukkulanmäki (225 m ö.h.). Bebyggelsen är mestadels utspridd höjdbebyggelse; enda större bosättningscentrum är kyrkbyn (ca 3 300 inv. 2000), vackert belägen på ett näs. Träkyrkan och barockklockstapeln är från 1811-15.
Kangasniemi fick bofast befolkning senast i början av 1400-talet. Efter att någon tid ha varit kapell under Pieksämäki blev Kangasniemi självständig församling i mitten av 1600-talet (trol. 1656), då området så gott som i sin helhet lydde under länsherrar av företrädesvis baltiskt ursprung. Socknen berördes av kriget under stora ofreden i början av 1700-talet, men femdubblade sin befolkning under de två följande fredliga århundradena. (A. Manninen, Kangasniemen historia, 2 bd, 1953, 2:a uppl. 1997)
