Karström, Henning

Karström, Henning Mauritz (född 10/5 1899 Urjala, död 1/12 1989 Stockholm), biokemist, fil.dr 1936. Karström är internationellt känd och erkänd som enzymforskare. I doktorsavhandlingen (1930) och i en publikation från 1938 beskrev han enzymbildningen i bakterier och andra mikroorganismer, och visade att, utom de konstitutiva enzymerna, cellen kan producera induktiva enzymer genom yttre påverkan. Karström visade också att detta påverkas av cellens arvsanlag. Karström anställdes 1924 som överassistent vid Valios laboratorium och Biokemiska forskningsinstitutet och genomförde under perioden 1924-46 en rad betydande undersökningar inom biokemi och näringskemi, som resulterat i omkring 200 vetenskapliga publikationer. Som chef hade han A.I. Virtanen, som 1945 fick Nobelpriset i kemi. Det anses allmänt att Karströms insats var av avgörande betydelse för framgången. Karström lämnade biokemin och forskningen 1946 och blev rektor för Finlands adventskyrkas internatskola i Pikis. Därifrån flyttade han 1961 till Sverige och blev rektor för Adventistsamfundets skola i Ekeby, där han kvarstod till 1968. Karström var hedersmedlem i Societas Biochemica, Biophysica et Microbiologica Fenniae från 1970. Erhöll professors titel 1979. (Franciska Sundholm)