Karstula, kommun i Mellersta Finland 100 km n.v. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 887 km2, invånare 4 507 (2010).
Karstula har prägel av såväl mellersta Finland som Österbotten. Centralort är K. kyrkby (2 600 inv. 2000) med vackert läge vid sjön Pääjärvi. Sedan 1970-talet verkar några företag inom trä- och metallindustrin på orten; bland dem märks Honkarakenne Oyj (etabl. 1971), som tillverkar stockstugor och -hus. Metallindustrin i Karstula har anor ända från 1839, då G.A. Wasastjerna erhöll privilegium på en tackjärnshytta; denna kompletterades 1854 med en järnmanufaktur. Tackjärnshyttan, som var den sista i landet, nedlades 1898. På senare år har turismen fått allt större betydelse. Karstula erbjuder goda möjligheter till naturturism med bl.a. tjärgravar, fågeltorn och naturskogar som dragplåster.
Fast bosättning uppkom i trakten omkring 1550. Karstula ingick ursprungligen i den vidsträckta Rautalampi socken, blev kapell under Saarijärvi 1775 och bildade egen församling 1858 samt egen kommun tio år senare. Nära den plats där kyrkan ( A.F. Granstedt, 1853) nu står utkämpades 21/8 1808 ett slag mellan styrkor anförda av Otto von Fieandt (1 250 man) och anfallande ryssar (2 500 man). von Fieandt, vars relief 1939 avtäcktes på hans troliga kommandoplats, förlorade över 300 man och måste retirera. (H. Roiko-Jokela, Karstulan kirja, 1998)
Karstula har prägel av såväl mellersta Finland som Österbotten. Centralort är K. kyrkby (2 600 inv. 2000) med vackert läge vid sjön Pääjärvi. Sedan 1970-talet verkar några företag inom trä- och metallindustrin på orten; bland dem märks Honkarakenne Oyj (etabl. 1971), som tillverkar stockstugor och -hus. Metallindustrin i Karstula har anor ända från 1839, då G.A. Wasastjerna erhöll privilegium på en tackjärnshytta; denna kompletterades 1854 med en järnmanufaktur. Tackjärnshyttan, som var den sista i landet, nedlades 1898. På senare år har turismen fått allt större betydelse. Karstula erbjuder goda möjligheter till naturturism med bl.a. tjärgravar, fågeltorn och naturskogar som dragplåster.
Fast bosättning uppkom i trakten omkring 1550. Karstula ingick ursprungligen i den vidsträckta Rautalampi socken, blev kapell under Saarijärvi 1775 och bildade egen församling 1858 samt egen kommun tio år senare. Nära den plats där kyrkan ( A.F. Granstedt, 1853) nu står utkämpades 21/8 1808 ett slag mellan styrkor anförda av Otto von Fieandt (1 250 man) och anfallande ryssar (2 500 man). von Fieandt, vars relief 1939 avtäcktes på hans troliga kommandoplats, förlorade över 300 man och måste retirera. (H. Roiko-Jokela, Karstulan kirja, 1998)
Karstula är beläget i en region där träförädling står högt i kurs. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.