Kauhajoki, stad i landskapet Södra Österbotten, ca 100 km s.o. om Vasa. Areal 1 299 km2, invånare 14 269 (2010).
K. är beläget vid Kyro älvs källflöden närmast n. om den stora vattendelaren Suomenselkä. Invid gränsen till Storå i s. ligger Lauhanvuori nationalpark med v. Finlands högsta punkt (230 m ö.h.). Också Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark (gr. 1982, 57 km2) ligger delvis inom K:s gränser. Bebyggelsen är koncentrerad till de uppodlade ådalarna. Centralort i K. är kyrkbyn (9 100 inv. 2000). K. fick järnvägsförbindelse 1913 då Sydösterbottniska banan stod färdig. Vid järnvägen anlades bl.a. en såg 1917. Persontrafiken på banan lades ned 1968. På 1930-t. grundades en del småindustri på orten, och på 1960- och 70-t. kom de stora arbetsgivarna. Bland industriföretag idag märks slakteriföretaget Atria Oy (etabl. 1966) och den svenska husbyggnadskoncernen Älvsbyhus (etabl. 2004). K. är känt bl.a. för sin årliga rockfestival, Nummirock (sedan 1987), och matmässan som har arrangerats sedan 1991.
K. koloniserades under andra hälften av 1500-t., blev kapell under Ilmola 1627 och bildade egen församling 1858. Orten blev stad 2001. Den nuvarande kyrkan, som är den sjätte i ordningen, uppfördes 1958 (V. Larkas). Under finska kriget besegrade von Döbeln i K. 10/8 1808 en ungefär jämnstark fiende (monument 1917). Slaget föregicks (i juli) av en bonderesning, varvid ryssarna hämnades med att bl.a. bränna ned socknens kyrka. Under vinterkriget 1939-40 var riksdagen förlagd till K. och höll sina sessioner i det dåvarande samlyceet. Plenisalen, som ännu är en del av kyrkbyns skola, har återställts i sitt dåtida skick och öppnats som museum (Eduskuntasalimuseo, 1984). 1943 inrättades i K. ett läger för ca 2 000 ingermanländare. Den 23/9 2008 skedde en skolskjutning i Seinäjoki yrkeshögskolas utrymmen i K., då den 22-årige Matti Juhani Saari sköt ihjäl tio personer inklusive sig själv. (O.A.F. Blomstedt, Kapina Kauhajoella 1808, 1862; L. Ruismäki, Kauhajoen historia: esihistoriasta vuoteen 1918, 1987)
K. är beläget vid Kyro älvs källflöden närmast n. om den stora vattendelaren Suomenselkä. Invid gränsen till Storå i s. ligger Lauhanvuori nationalpark med v. Finlands högsta punkt (230 m ö.h.). Också Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark (gr. 1982, 57 km2) ligger delvis inom K:s gränser. Bebyggelsen är koncentrerad till de uppodlade ådalarna. Centralort i K. är kyrkbyn (9 100 inv. 2000). K. fick järnvägsförbindelse 1913 då Sydösterbottniska banan stod färdig. Vid järnvägen anlades bl.a. en såg 1917. Persontrafiken på banan lades ned 1968. På 1930-t. grundades en del småindustri på orten, och på 1960- och 70-t. kom de stora arbetsgivarna. Bland industriföretag idag märks slakteriföretaget Atria Oy (etabl. 1966) och den svenska husbyggnadskoncernen Älvsbyhus (etabl. 2004). K. är känt bl.a. för sin årliga rockfestival, Nummirock (sedan 1987), och matmässan som har arrangerats sedan 1991.
K. koloniserades under andra hälften av 1500-t., blev kapell under Ilmola 1627 och bildade egen församling 1858. Orten blev stad 2001. Den nuvarande kyrkan, som är den sjätte i ordningen, uppfördes 1958 (V. Larkas). Under finska kriget besegrade von Döbeln i K. 10/8 1808 en ungefär jämnstark fiende (monument 1917). Slaget föregicks (i juli) av en bonderesning, varvid ryssarna hämnades med att bl.a. bränna ned socknens kyrka. Under vinterkriget 1939-40 var riksdagen förlagd till K. och höll sina sessioner i det dåvarande samlyceet. Plenisalen, som ännu är en del av kyrkbyns skola, har återställts i sitt dåtida skick och öppnats som museum (Eduskuntasalimuseo, 1984). 1943 inrättades i K. ett läger för ca 2 000 ingermanländare. Den 23/9 2008 skedde en skolskjutning i Seinäjoki yrkeshögskolas utrymmen i K., då den 22-årige Matti Juhani Saari sköt ihjäl tio personer inklusive sig själv. (O.A.F. Blomstedt, Kapina Kauhajoella 1808, 1862; L. Ruismäki, Kauhajoen historia: esihistoriasta vuoteen 1918, 1987)
Kauhajoki är den till arealen största staden i Västra Finlands län. Karta: Arttu Paarlahti. Källa areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.