Keinonen, Yrjö Ilmari (f. 31/8 1912 Ruskeala, d. 29/10 1977 Nurmijärvi), militär, fil.mag. 1950, general av infanteriet (1968). Keinonen utmärkte sig under fortsättningskriget som ledare för ett stort antal djärva patrullfärder bakom fiendelinjerna, skildrade i hans böcker Kärkijoukkona Syvärille (1970) och 1944 - Taistellen takaisin (1971). För dessa insatser tilldelades Keinonen Mannerheimkorset (nr 91, 8/9 1942). Efter kriget satt han 16 månader anhållen i samband med den s.k. vapensmusselaffären och var därefter kommendör bl.a. för Björneborgs brigad (1960-63) och Nylands militärlän (1963-65) samt kommendör för försvarsmakten 1965-69. Genom den sistnämnda utnämningen ådrog han sig många förbigångna kollegers misshag.
Under Keinonens tid i försvarsmaktens ledning genomfördes en rad reformer, genom vilka särskilt beväringarnas förhållanden förbättrades. Sedan oppositionen mot honom bland officerskollegerna vuxit och han även förlorat president Kekkonens stöd åtalades han 1969 för fortsatt brott mot tjänsteplikt samt bötfälldes i Högsta domstolen 1972. Keinonen utgav även några skönlitterära verk och publicerade 1977 sina memoarer under titeln Huipulla. (M. Lappi/S. Lappi, Ytjö Keinonen: taistelujen ritari, 1996, Yrjö Keinone: suomalainen sotilas, 2000)
Under Keinonens tid i försvarsmaktens ledning genomfördes en rad reformer, genom vilka särskilt beväringarnas förhållanden förbättrades. Sedan oppositionen mot honom bland officerskollegerna vuxit och han även förlorat president Kekkonens stöd åtalades han 1969 för fortsatt brott mot tjänsteplikt samt bötfälldes i Högsta domstolen 1972. Keinonen utgav även några skönlitterära verk och publicerade 1977 sina memoarer under titeln Huipulla. (M. Lappi/S. Lappi, Ytjö Keinonen: taistelujen ritari, 1996, Yrjö Keinone: suomalainen sotilas, 2000)
Keinonen, Yrjö. Genomförde åtskilliga reformer som välkomnades av de värnpliktiga, men uppskattades inte av alla inom generalitetet. Foto: Schildts bildarkiv.