Keitele, sjö i mellersta Finland.
Keitele, kommun i Norra Savolax, 100 km n.v. om Kuopio, Östra Finlands region. Areal 482 km2, invånare 2 542 (2010).
Keitele utbreder sig på v. stranden av sjön Nilakka, från vilken en inemot två mil lång vik, Vuonamonlahti, sträcker sig mot n.v. Landskapet erbjuder en omväxlande bild av skogar, åsryggar och höjder, sjöar och myrmarker, mindre vattendrag och odlingar. Sedan Keitele kanal togs i bruk 1994 kan man åka vattenvägen från Keitele ända till Lahtis. Centralort är kyrkbyn med ca 1 400 inv. (2000). Keitele har bl.a. skogs-, metall- och tekoindustri; störst bland företag är skogsavverkningsbolaget Keitele Forest Oy (gr. 1988, ca 300 anst. 2010).
Keitele koloniserades i mitten av 1500-talet av nybyggare från Savolax. Ingick ursprungligen i Rautalampi socken, tillhörde från 1683 Pielavesi kapellförsamling och bildade 1871 egen församling. Träkyrka från 1876 (W. Westling). Keitele var från 1940 till mitten av 1950-talet säte för Konevits grekisk-ortodoxa munkkloster, som efter Moskvafreden flyttats dit från en ö i Ladoga. Sedan klostret avvecklats flyttade de sista munkarna till det nya Valamo kloster i Heinävesi. (K. Kumpulainen, Pielaveden ja Keiteleen historia, 2 bd, 1981-1983)
Keitele är beläget i gränsmarkerna mellan de historiska landskapen Savolax och Tavastland. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.