Kexholm, fi. Käkisalmi, ry. Priozersk, stad i ryska Karelen nära mynningen av Vuoksens n. utlopp i Ladoga. Kexholm växte upp kring ett gammalt fäste, troligen anlagt av karelarna; erövrades av novgoroderna 1295, då svenskarna höll det besatt. Det var på nytt i svenska händer 1580-97 och blev svensk besittning genom freden i Stolbova 1617 (erövrat 1611) samt centrum i det nybildade Kexholms län. Borgen kapitulerade 1710 för ryssarna, som behöll den vid freden i Nystad 1721. 1812 förenades Kexholm med storfurstendömet Finland.
Staden hade på 1800-talet betydelse främst som lokalt handelscentrum och förblev en småstad in på 1930-talet, då en industrialiseringsprocess inleddes. Kexholm, som 1939 hade ca 5 000 inv., avträddes till Sovjetunionen 1940, men var temporärt återerövrat 1941-44. (K.K. Tigerstedt, Bidrag till Kexholms läns historia under drottning Kristinas regering, 9 bd, 1877-87; E. Kujo/E. Puramo/J. Sarkanen, Käkisalmen historia, 1959; M. Huovila, Käkisalmen läänin vaiheita esihistoriasta vuoteen 1811, 1995)
Lantmäteristyrelsens kartwebbplats över f.d. Viborgs län: http://www.karjalankartat.fi/
Viborgs län
Staden hade på 1800-talet betydelse främst som lokalt handelscentrum och förblev en småstad in på 1930-talet, då en industrialiseringsprocess inleddes. Kexholm, som 1939 hade ca 5 000 inv., avträddes till Sovjetunionen 1940, men var temporärt återerövrat 1941-44. (K.K. Tigerstedt, Bidrag till Kexholms läns historia under drottning Kristinas regering, 9 bd, 1877-87; E. Kujo/E. Puramo/J. Sarkanen, Käkisalmen historia, 1959; M. Huovila, Käkisalmen läänin vaiheita esihistoriasta vuoteen 1811, 1995)
Lantmäteristyrelsens kartwebbplats över f.d. Viborgs län: http://www.karjalankartat.fi/
Viborgs län