Kinnula, kommun i Mellersta Finland 160 km n.v. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 461 km2, invånare 1 821 (2010).
Kinnula är beläget på sydsidan av den stora vattendelaren. Vidsträckta skogar omväxlar med myrmarker; den odlade arealen upptar endast 5 % av kommunens yta. Bebyggelsen är koncentrerad kring sjöarna i Kinnulas centrala delar. Till dem hör den långsträckta Kivijärvi, som tränger in från s. Största delen av befolkningen bor i kyrkbyn (ca 1 100 inv. 2000) och byn Muhola vid v. stranden av Kivijärvi. Lantbruksnäringarna spelar fortfarande en betydelsefull roll; därtill finns bl.a. trävaruindustri.
I Kinnula fanns ännu under medeltiden kringströvande samer, som småningom drevs norrut. Fast bosättning uppstod efter 1550. Kinnula hörde ursprungligen under Kivijärvi, men bildade egen församling 1904 och självständig kommun tio år senare. Församlingens träkyrka uppfördes 1864-67.(J. Talvisto, Kinnulan historia, 1999)
Kinnula är beläget på sydsidan av den stora vattendelaren. Vidsträckta skogar omväxlar med myrmarker; den odlade arealen upptar endast 5 % av kommunens yta. Bebyggelsen är koncentrerad kring sjöarna i Kinnulas centrala delar. Till dem hör den långsträckta Kivijärvi, som tränger in från s. Största delen av befolkningen bor i kyrkbyn (ca 1 100 inv. 2000) och byn Muhola vid v. stranden av Kivijärvi. Lantbruksnäringarna spelar fortfarande en betydelsefull roll; därtill finns bl.a. trävaruindustri.
I Kinnula fanns ännu under medeltiden kringströvande samer, som småningom drevs norrut. Fast bosättning uppstod efter 1550. Kinnula hörde ursprungligen under Kivijärvi, men bildade egen församling 1904 och självständig kommun tio år senare. Församlingens träkyrka uppfördes 1864-67.(J. Talvisto, Kinnulan historia, 1999)
Kinnula är platsen där man i juletid kan stöta på skråbockar, en tradition från hungeråren, då folk gick runt och tiggde utklädda till bockar. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.