Kivijärvi, Harry Mikael (f. 25/7 1931 Åbo, d. 15/4 2010 Esbo), skulptör. Kivijärvi studerade 1947-50 vid Åbo konstförenings ritskola och 1950-52 vid Finlands konstakademis skola samt 1955-56 vid Accademia di Belle Arti, Rom. Han inledde sina studier vid Konstakademins skola på målerilinjen som Aarre Heinonens och Sam Vannis elev och ställde första gången ut sina arbeten i Åbo 1953. Han inspirerades av den moderna italienska skulpturkonsten, som han lärt känna genom utställningar i Finland i början av 1950-talet.
Kivijärvi avstod helt från måleriet 1957 och framstår idag som ett av de största namnen bland Finlands moderna bildhuggare. Han är känd för sina abstrakta skulpturer i svart diorit, ett material som han arbetade med från början av 1960-talet, då man redan talade om honom som en klassiker i finsk bildhuggarkonst. Kivijärvis första egentliga skulptur (Kivi) i sten tillkom 1960, och genombrottsverket Andreas sten i svart diorit 1963. På 1950-talet, utförde Kivijärvi i likhet med de flesta andra inhemska skulptörer figurativa arbeten, ofta gjutna i brons, och prövade även på träet som uttrycksmedel. Den gamla vävtekniken, inte minst gobelinen, lockade Kivijärvi i slutet av 1970-talet till egenhändiga experiment.
Det första monumentalarbetet Kivijärvi högg i svart diorit var minnesmärket över A.I. Arwidsson i Åbo 1970. Kivijärvis mest kända offentliga verk (första pris i tävlingen 1977 med förslaget Öst och väst) är monumentet över president J.K. Paasikivi i Helsingfors, bestående av monumentala slipade dioritblock, avtäckt 1980. I tävlingen om Sibeliusmonumentet 1961 erhöll Kivijärvi andra pris med ett figurativt förslag. Kivijärvis vilande eller upprätta monolitiska stenskulpturer vittnar om hans beundran för klassisk och inte minst fornegyptisk bildhuggarkonst. Om det sistnämnda vittnar inte minst serien På Nilen från 1970-talet med de karakteristiska triangulära dioritskulpturerna. Bland Kivijärvis offentliga skulpturer kan ytterligare nämnas "Runeberg, Lönnrot och Snellman" i Åbo 1962-68, U.K. Kekkonens gravmonument 1987 och Varbergs stads 650-årsmonument i Sverige 1993. Kivijärvi skapade även en rad utsökta medaljer. Han publicerade boken Miten pyramidit rakennettiin 1990 och miniatyrromanen Ruukku 1999. Kivijärvi deltog som Finlands representant på biennalen i Venedig 1966 och 1972. Han undervisade 1964-68 vid Konstindustriella läroverket och 1968-71 samt 1977-80 vid Finlands konstakademis skola, överlärare där 1980-82. Tillhörde konstnärsgruppen Maaliskuulaiset (Marsianerna) 1964-66. Hedersmedlem i Finlands bildhuggarförbund 1988. Från 1995 verkade Kivijärvi som ordförande i Samling Kivijärvi-stiftelsen. Hans konst skildras i talrika inhemska och utländska publikationer. (Bengt von Bonsdorff)
Kivijärvi avstod helt från måleriet 1957 och framstår idag som ett av de största namnen bland Finlands moderna bildhuggare. Han är känd för sina abstrakta skulpturer i svart diorit, ett material som han arbetade med från början av 1960-talet, då man redan talade om honom som en klassiker i finsk bildhuggarkonst. Kivijärvis första egentliga skulptur (Kivi) i sten tillkom 1960, och genombrottsverket Andreas sten i svart diorit 1963. På 1950-talet, utförde Kivijärvi i likhet med de flesta andra inhemska skulptörer figurativa arbeten, ofta gjutna i brons, och prövade även på träet som uttrycksmedel. Den gamla vävtekniken, inte minst gobelinen, lockade Kivijärvi i slutet av 1970-talet till egenhändiga experiment.
Det första monumentalarbetet Kivijärvi högg i svart diorit var minnesmärket över A.I. Arwidsson i Åbo 1970. Kivijärvis mest kända offentliga verk (första pris i tävlingen 1977 med förslaget Öst och väst) är monumentet över president J.K. Paasikivi i Helsingfors, bestående av monumentala slipade dioritblock, avtäckt 1980. I tävlingen om Sibeliusmonumentet 1961 erhöll Kivijärvi andra pris med ett figurativt förslag. Kivijärvis vilande eller upprätta monolitiska stenskulpturer vittnar om hans beundran för klassisk och inte minst fornegyptisk bildhuggarkonst. Om det sistnämnda vittnar inte minst serien På Nilen från 1970-talet med de karakteristiska triangulära dioritskulpturerna. Bland Kivijärvis offentliga skulpturer kan ytterligare nämnas "Runeberg, Lönnrot och Snellman" i Åbo 1962-68, U.K. Kekkonens gravmonument 1987 och Varbergs stads 650-årsmonument i Sverige 1993. Kivijärvi skapade även en rad utsökta medaljer. Han publicerade boken Miten pyramidit rakennettiin 1990 och miniatyrromanen Ruukku 1999. Kivijärvi deltog som Finlands representant på biennalen i Venedig 1966 och 1972. Han undervisade 1964-68 vid Konstindustriella läroverket och 1968-71 samt 1977-80 vid Finlands konstakademis skola, överlärare där 1980-82. Tillhörde konstnärsgruppen Maaliskuulaiset (Marsianerna) 1964-66. Hedersmedlem i Finlands bildhuggarförbund 1988. Från 1995 verkade Kivijärvi som ordförande i Samling Kivijärvi-stiftelsen. Hans konst skildras i talrika inhemska och utländska publikationer. (Bengt von Bonsdorff)
Kivijärvi, Harry vann med skulpturen Öst och väst (1980) tävlingen om ett Paasikivi-monument i Hfrs. Stoden består av två svarta granithällar och en sockel där Paasikivis ord: "Början till all visdom är att erkänna fakta" står inristade. Monumentets idé utgår från spänningsförhållandet mellan de två skulpturkropparna. Foto: S. Ørsted.