kolera, akut infektionssjukdom av epidemisk karaktär, yttrar sig bl.a. i diarré, uppkastningar, vätskeförlust och kramper. Sjukdomen har hög dödlighet. K. orsakas av en liten böjd bakterie, Vibrio cholerae. Smittan sprids främst genom infekterat vatten, ibland genom födoämnen. Kolera uppträdde tidigare i huvudsak i Asien och Afrika, men sedan 1990-t. har epidemier förekommit också i Latinamerika. Även i Europa har koleraepidemier härjat, senast på 1970-talet i Neapel.
I Finland uppträdde sjukdomen första gången 1831, och krävde då hundratals offer. Den mest förödande epidemin inträffade 1853, då av 5 000 insjuknade ca hälften avled. Sedan dess har med undantag av sensommaren 1871 endast enstaka fall av kolera förekommit, vilket främst beror på de förbättrade sanitära förhållandena. Kolerabassängen i Södra hamnen i Hfrs har fått sitt namn av ett dödsfall, som inträffade på platsen 1893.
I Finland uppträdde sjukdomen första gången 1831, och krävde då hundratals offer. Den mest förödande epidemin inträffade 1853, då av 5 000 insjuknade ca hälften avled. Sedan dess har med undantag av sensommaren 1871 endast enstaka fall av kolera förekommit, vilket främst beror på de förbättrade sanitära förhållandena. Kolerabassängen i Södra hamnen i Hfrs har fått sitt namn av ett dödsfall, som inträffade på platsen 1893.