koloniträdgårdar. Koloniträdgårdsrörelsen uppstod i Mellaneuropa på 1800-t. Idén var att ordna små jordlotter åt fabriksarbetare, som på detta sätt kunde dryga ut familjens kost och på samma gång få frisk luft och rekreation. Till Finland kom rörelsen i början av 1900-t. via Sverige eller Tyskland. Landets första koloniträdgårdar grundades 1916 i Tammerfors; denna flyttades senare till ett annat ställe. I Helsingfrs anlades den första k. 1918 och finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats i Brunakärr. Stugorna har med tiden blivit allt mer välutrustade och förvandlats till små sommarställen mitt i staden, sedan behovet av att producera livsmedel sjunkit i bakgrunden.
Det finns det ett femtiotal koloniträdgårdar i Finland, av vilka fyrtio (2008) är anslutna till topporganisationen Suomen siirtolapuutarhaliitto (gr. 1930). Förbundets viktigaste uppgift är att stödja sina medlemsföreningar. Det fungerar även som expertorganisation och ger råd till såväl kommuner och föreningar som enskilda personer som är intresserade av koloniträdgårdar. Utger medlemstidningen Siirtolapuutarha (gr. 1935).(E.J. Reinilä, Siirtolapuutarhaliike, 1934; M-R. Siivonen m.fl., Siirtolapuutarha: kaupunkilaisten paratiisi, 1999)
Det finns det ett femtiotal koloniträdgårdar i Finland, av vilka fyrtio (2008) är anslutna till topporganisationen Suomen siirtolapuutarhaliitto (gr. 1930). Förbundets viktigaste uppgift är att stödja sina medlemsföreningar. Det fungerar även som expertorganisation och ger råd till såväl kommuner och föreningar som enskilda personer som är intresserade av koloniträdgårdar. Utger medlemstidningen Siirtolapuutarha (gr. 1935).(E.J. Reinilä, Siirtolapuutarhaliike, 1934; M-R. Siivonen m.fl., Siirtolapuutarha: kaupunkilaisten paratiisi, 1999)
koloniträdgårdar. Idén importerades från kontinenten och visade sig slå väl an även i det mindre tätt bebyggda Finland där rörelsen har haft anhängare t.o.m. på högsta politiska nivå. Foto: Lehtikuva Oy, E. Ilmonen.