konståkning

konståkning på skridsko har sina rötter i slutet av 1700-t. och början av 1800-t., då en elegant sällskapsåkning blev ett guterat nöje i v. och n. Europa. Som modern idrottsform uppstod k. under senare delen av 1800-t. Den äldsta skridskoklubben, Edinburgh Skating Club, tillkom 1750. Olika författares arbeten om skridskokonsten under dessa århundraden gjorde sitt till för att göra åkningen populär.

Den som måhända framom andra kan kallas "den moderna k:s skapare" är den mörkhyade amerikanen Jackson Haines (1838-75), som reste till Europa första gången 1864 och gav uppvisningar i olika städer. Han var den förste i Europa som använde vid skorna fastskruvade skridskor. Följande år kom Haines bl.a. till Wien och väckte där oerhörd uppmärksamhet med sina framträdanden. Den s.k. Wienskolan, som hade honom som förebild, lade vikt vid ett elegant och fartfyllt framförande.

Haines besökte Finland första gången sommaren 1869 och gav uppvisningar på rullskridskor på teaterscenerna i Åbo, Viborg och Hfrs. 1872 återkom han till Finland och visade upp sin förmåga i mars både ute och på teaterscenerna i Hfrs samt senare på hösten detta år i Åbo. Två år senare, 1874 kom Haines på ett nytt besök och uppträdde bl.a. på Nya teatern i Hfrs och på dammen i Kajsaniemi. Under sin sista vistelse i Finland följande år kom han via Viborg till Hfrs och sågs vid både inne- och uteuppvisningar. Därefter reste han över Tavastehus, Åbo, Björneborg och Vasa till Gamlakarleby, där han insjuknade i lunginflammation och avled på midsommaraftonsmorgonen 1875. Vad som fick honom att resa till Gamlakarleby är höljt i dunkel, men en romans med en av stadens damer tros ha varit orsaken. Haines ligger begraven på Marie begravningsplats i Karleby. På den kände idrottsledaren Jussi Björks initiativ försågs graven på 1960-t. med en engelskspråkig platta, donerad av den lokala rotaryklubben. Haines rullskridskor finns bevarade i Karleby stadsmuseum.

Sex skolpojkar öppnade 1873 den första skridskoplanen i Södra hamnen i Hfrs, vilket 1875 ledde till grundandet av Helsingfors skridskoklubb (HSK). Klubben blev snabbt ytterst populär, och 1885 hade man hela 1 700 medlemmar, ett otroligt antal i det dåtida Hfrs. Den första konståkningstävlingen ägde rum 1883, då man samtidigt hade hastighetsåkning på programmet. Huvudpriset utgjordes av en miniatyrskridsko med briljanter plus hela 500 mk i pengar. Publiken på ca 5 000 personer var begeistrad.

Europamästerskap i k. arrangerades första gången 1891. Kända finländska konståkare under sent 1800-t. var Nadja Franck och hennes syster Maria samt John Catani och Rudolf Sundgren.

Finlands skridskoförbund (Suomen luistinliitto) grundades 1908, och detta år erövrades den första FM-titeln i k. av Sakari Ilmanen (1880-1968); denne vann 1908-24 sex finländska mästerskap. Det stora namnet i paråkning under denna tid var paret Ludowika och Walter Jakobsson, medan de ledande konståkarna under 1930-t. var bröderna Bertel Nikkanen (1894-1980) och Marcus Nikkanen (1904-85). Den förstnämnde vann tre finländska mästerskap och verkade som framgångsrik tränare, medan den yngre brodern var trefaldig olympier; 5:e i S:t Moritz 1928, 4:e i Lake Placid 1932 och 7:e i Garmisch-Partenkirchen 1936. I VM erövrade Marcus Nikkanen brons 1933, var 6:e 1929, 5:e 1932, 4:e 1934 och 6:e 1935, i EM brons 1930 och en sjundeplats 1937; därtill silver i de nordiska mästerskapen 1926 och tio finländska mästerskap 1927-45, en imponerande förteckning.

På herrsidan individuellt har efter andra världskriget inga större stjärnor kommit fram med undantag av Pekka Leskinen, som 1977 blev 5:e vid EM i Hfrs. Av damerna kan nämnas Kristiina Wegelius (f. 1960), som 16 år gammal blev 7:e vid EM i Hfrs 1977 och 6:e vid VM 1983, likaså i Hfrs. 2001 tog Susanna Pöykiö (f. 1982) brons i junior-VM och 2005 silver i seniorklassen vid EM i Turin, den första individuella medalj en damåkare vunnit. En ny åkare av klass fick landet i Kiira Korpi (f. 1988), som var 6:e i EM och 16:e i OS i Turin 2006, medan Pöykiö blev 7:e i EM och 13:e i OS. Vid EM i Warzawa 2007 erövrade Korpi bronset, Pöykiö kom fyra. Laura Lepistö (f. 1988) slog igenom 2008 genom att bli EM-bronsmedaljör i Zagreb, och 2009 tog hon EM-titeln i Hfrs, för att 2010 stanna på silverplats vid EM i Tallinn. Vid OS i Vancouver 2010 erövrade hon en meriterande sjätteplats och tog samma år VM-bronset i Turin. Kiira Korpi blev fyra vid EM i Tallinn och tionde i Vancouver.

Isdans på FM-nivå infördes 1981, och i denna gren har Finland skördat lagrar genom insatser av paret Susanna Rahkamo (f. 1965) och Petri Kokko (f. 1966). De tog EM-brons 1993, VM-brons 1994 och blev samma år 4:e vid OS i Lillehammer. Följande år blev paret Europamästare och VM-silvermedaljörer.

I början av 1980-t. inledde en ny gren sitt segertåg, nämligen formationsåkning, som är en lagtävling i k. med minst 12-24 åkare. I lagen kan ingå både damer och herrar. Sedan 1992 tävlar man om FM, och finländska lag har snabbt noterat stora framgångar internationellt. Marigold !IceUnity tog brons i VM 2000, och följande år vann Rockette silver i VM i Hfrs. 2002 blev det VM-guld för Marigold !IceUnity och silver 2003 samt guld på nytt 2004. Följande år erövrade Rockette silver i VM och Marigold brons. Ombytta roller var det 2006, då Rockette vann guld och Rockette brons i VM. Konkurrensen hårdnade 2007, och de finländska lagen Team Unique och Marigold blev 5:e resp. 8:e. En ny fullträff noterades 2008, då Rockette tog guld med Marigold !IceUnity på 4:e plats.

Konståkarna grundade 1960 ett eget förbund, Suomen kaunoluisteluliitto, som 1968 fick sitt nuv. namn, Suomen taitoluisteluliitto. Förbundet har 65 föreningar (2009) och ca 4 000 aktiva licensbetalande medlemmar (2007-08). Drygt tiotusen barn deltar årligen i konståkningsskolor. (O. Grönroos, Kaunoluistelu ja kaunoluistelijoita Suomessa, 1936) (Ingmar Björkman)
Konstaakning

konståkning. Paret Kokko & Rahkamo gjorde sig ett namn bl.a. tack vare sin okonventionella koreografi. Enligt paret är isdans en syntes av idrott, underhållning och konst; uppträdandena blir en balansgång mellan att tillfredsställa dels publiken, som väntar sig upplevelser, dels domarna, som bedömer det tekniska kunnandet. Foto:Lehtikuva, G. Julien.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
konståkare, konståkning
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011
Uppdaterat 16.06.2023