Korsnäs, kommun i Österbotten vid kusten ungefär halvvägs mellan Kaskö och Vasa, Västra och Inre Finlands region. Areal 236 km2, invånare 2 260 varav 88,7 % svenskspråkiga (2010).
Korsnäs har en lång och sönderskuren kust. På de tre stora öarna Bredskäret, Halsön och Södra Björkön finns tät fritidsbebyggelse. Holmar och skär finns även längre ute till havs, bl.a. Molpehällorna, där det tidigare låg en sjöbevakningsstation och meteorologisk station. Marken är låglänt och särskilt i skärgården stenig. Det inre av K. domineras av myrar och skogar.
Korsnäs brukar kallas världens mest svenskspråkiga ort, 2002 hade 96,5 % av befolkningen svenska som modersmål. Bebyggelsen är på sydösterbottniskt vis koncentrerad till ett flertal mindre samhällen; centralorten, Korsnäs kyrkby, har ca 750 inv. (2000); f.ö. märks Molpe (500 inv.) och Harrström (250 inv.). Näringslivet präglas av småföretagare som bedriver pälsdjursuppfödning och grönsaksodling. En 1955 lokaliserad blyglansförekomst bearbetades 1959-62 och 1964-73 av Outokumpu Oy, som 1971 hade ca 90 anställda i kommunen. Av inrättningar kan nämnas Korsnäs kurscenter, gr. 1970, som ger yrkesutbildning för vuxna och är sedan 1.1.2009 en del av Yrkesakademin i Österbotten. På orten finns även landets första prästgårdsmuseum, invigt 1982.
I början av medeltiden anlände svenska nybyggare till Korsnäs och trängde småningom undan den tidigare finska befolkningen, som troligen härstammade från Satakunta. Korsnäs är nämnt 1442, blev kapell under Närpes 1604 och bildade egen församling 1861. Kommunal självständighet uppnåddes 1887. Trots förbud blomstrade bondeseglationen i Korsnäs under gångna sekel; denna form av sjöfart avmattades mot slutet av 1800-talet. Korsnäs har gett ett betydande bidrag till emigrantströmmen: 1887-1975 utvandrade 1 346 personer, de flesta till Sverige och Nordamerika. 1973 överfördes två byar (59 km2) med sammanlagt 600 inv. till Närpes. Församlingens träkyrka, invigd 1831, anses vara ett verk av C.L. Engel. (Korsnäs historia, red. B. Ulfvens, 1981; S. Nystén m.fl., Korsnäs gruvhistoria, 2009)
Korsnäs har en lång och sönderskuren kust. På de tre stora öarna Bredskäret, Halsön och Södra Björkön finns tät fritidsbebyggelse. Holmar och skär finns även längre ute till havs, bl.a. Molpehällorna, där det tidigare låg en sjöbevakningsstation och meteorologisk station. Marken är låglänt och särskilt i skärgården stenig. Det inre av K. domineras av myrar och skogar.
Korsnäs brukar kallas världens mest svenskspråkiga ort, 2002 hade 96,5 % av befolkningen svenska som modersmål. Bebyggelsen är på sydösterbottniskt vis koncentrerad till ett flertal mindre samhällen; centralorten, Korsnäs kyrkby, har ca 750 inv. (2000); f.ö. märks Molpe (500 inv.) och Harrström (250 inv.). Näringslivet präglas av småföretagare som bedriver pälsdjursuppfödning och grönsaksodling. En 1955 lokaliserad blyglansförekomst bearbetades 1959-62 och 1964-73 av Outokumpu Oy, som 1971 hade ca 90 anställda i kommunen. Av inrättningar kan nämnas Korsnäs kurscenter, gr. 1970, som ger yrkesutbildning för vuxna och är sedan 1.1.2009 en del av Yrkesakademin i Österbotten. På orten finns även landets första prästgårdsmuseum, invigt 1982.
I början av medeltiden anlände svenska nybyggare till Korsnäs och trängde småningom undan den tidigare finska befolkningen, som troligen härstammade från Satakunta. Korsnäs är nämnt 1442, blev kapell under Närpes 1604 och bildade egen församling 1861. Kommunal självständighet uppnåddes 1887. Trots förbud blomstrade bondeseglationen i Korsnäs under gångna sekel; denna form av sjöfart avmattades mot slutet av 1800-talet. Korsnäs har gett ett betydande bidrag till emigrantströmmen: 1887-1975 utvandrade 1 346 personer, de flesta till Sverige och Nordamerika. 1973 överfördes två byar (59 km2) med sammanlagt 600 inv. till Närpes. Församlingens träkyrka, invigd 1831, anses vara ett verk av C.L. Engel. (Korsnäs historia, red. B. Ulfvens, 1981; S. Nystén m.fl., Korsnäs gruvhistoria, 2009)
Korsnäs. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Korsnäs. På Bredskär finns landets äldsta vindkraftspark, invigd 1992, med fyra vindmöllor och en totaleffekt på 800 Kw samt en sammanlagd årlig kapacitet på 1 600 MWh. Foto: Lehtikuva, H. Vallas.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.