Kortesjärvi

Kortesjärvi, kapellförsamling och tidigare kommun i Södra Österbotten 100 km n.o. om Vasa. Då kommunen sammanslogs med Kauhava stad var dess areal 328 km2, antalet invånare var 2 275 (2008).

Kortesjärvi tillhör det österbottniska sjölandet. Bygdens centrala partier domineras av slätterna kring sjön Purmojärvi och Purmo å samt dess biälvar. I periferin utbreder sig småkuperade skogs- och myrområden. Karakteristiska inslag i terrängen är parallellt löpande, långsträckta kullar, drumliner. Den forna kommunens centralort är Kortesjärvi kyrkby, som har 880 inv. (2000). Uppodling av torvmossar har i stor utsträckning förekommit i Kortesjärvi, som i dag är ett viktigt centrum för potatisodlingen.

Bosättningen härstammar från andra hälften av 1500-talet. I kyrkligt hänseende lydde Kortesjärvi ursprungligen under Pedersöre, senare under Lappajärvi, blev kapell 1834 och bildade egen församling 1865 samt blev 2009 kapell under Kauhava. Kortesjärvi kommun, som bildades 1868, hade i förhållande till folkmängden fler medlemmar av jägarrörelsen än någon annan ort i landet. Till åminnelse av detta restes 1958 ett monument (K. Räisänen) invid kyrkan; denna stod färdig 1792 enligt ritningar av Jacob Rijf och anses som en av träkyrkoarkitekturens främsta skapelser i landet. Kortesjärvi kommun sammanslogs vid ingången av 2009 med Kauhava stad. (K. Laukkonen, Kortesjärven historia, 1966)
Kortesjaervi

Kortesjärvi kallar sig jägarsocknen, där finns även det nationella jägarmuseet, grundat 1995. Karta: Arttu Paarlahti.

KORTESJR.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
församlingar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Import