Kortesjärvi, kapellförsamling och tidigare kommun i Södra Österbotten 100 km n.o. om Vasa. Då kommunen sammanslogs med Kauhava stad var dess areal 328 km2, antalet invånare var 2 275 (2008).
Kortesjärvi tillhör det österbottniska sjölandet. Bygdens centrala partier domineras av slätterna kring sjön Purmojärvi och Purmo å samt dess biälvar. I periferin utbreder sig småkuperade skogs- och myrområden. Karakteristiska inslag i terrängen är parallellt löpande, långsträckta kullar, drumliner. Den forna kommunens centralort är Kortesjärvi kyrkby, som har 880 inv. (2000). Uppodling av torvmossar har i stor utsträckning förekommit i Kortesjärvi, som i dag är ett viktigt centrum för potatisodlingen.
Bosättningen härstammar från andra hälften av 1500-talet. I kyrkligt hänseende lydde Kortesjärvi ursprungligen under Pedersöre, senare under Lappajärvi, blev kapell 1834 och bildade egen församling 1865 samt blev 2009 kapell under Kauhava. Kortesjärvi kommun, som bildades 1868, hade i förhållande till folkmängden fler medlemmar av jägarrörelsen än någon annan ort i landet. Till åminnelse av detta restes 1958 ett monument (K. Räisänen) invid kyrkan; denna stod färdig 1792 enligt ritningar av Jacob Rijf och anses som en av träkyrkoarkitekturens främsta skapelser i landet. Kortesjärvi kommun sammanslogs vid ingången av 2009 med Kauhava stad. (K. Laukkonen, Kortesjärven historia, 1966)
Kortesjärvi tillhör det österbottniska sjölandet. Bygdens centrala partier domineras av slätterna kring sjön Purmojärvi och Purmo å samt dess biälvar. I periferin utbreder sig småkuperade skogs- och myrområden. Karakteristiska inslag i terrängen är parallellt löpande, långsträckta kullar, drumliner. Den forna kommunens centralort är Kortesjärvi kyrkby, som har 880 inv. (2000). Uppodling av torvmossar har i stor utsträckning förekommit i Kortesjärvi, som i dag är ett viktigt centrum för potatisodlingen.
Bosättningen härstammar från andra hälften av 1500-talet. I kyrkligt hänseende lydde Kortesjärvi ursprungligen under Pedersöre, senare under Lappajärvi, blev kapell 1834 och bildade egen församling 1865 samt blev 2009 kapell under Kauhava. Kortesjärvi kommun, som bildades 1868, hade i förhållande till folkmängden fler medlemmar av jägarrörelsen än någon annan ort i landet. Till åminnelse av detta restes 1958 ett monument (K. Räisänen) invid kyrkan; denna stod färdig 1792 enligt ritningar av Jacob Rijf och anses som en av träkyrkoarkitekturens främsta skapelser i landet. Kortesjärvi kommun sammanslogs vid ingången av 2009 med Kauhava stad. (K. Laukkonen, Kortesjärven historia, 1966)
Kortesjärvi kallar sig jägarsocknen, där finns även det nationella jägarmuseet, grundat 1995. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.