Kuortane, kommun i Södra Österbotten 40 km ö. om Seinäjoki, Västra och Inre Finlands region. Areal 462 km2, invånare 3 943 (2010).
Kuortane är en småkuperad bygd vid övergången från kustland till inland; den genomflyts av Lappo å, som i n. vidgar sig till den 12 km långa och ca 5 km breda sjön Kuortaneenjärvi. Genom kommunen drar i nord-sydlig riktning en åsformation, som följer ö. stranden av Kuortaneenjärvi och Lappo ås dalgång. Vid sjön ligger även kyrkbyn (ca 1 900 inv. 2000). Där inrättades 1950 ett idrottsinstitut som erbjuder bl.a. toppidrottsmän träningsmöjligheter. Kuortane har en del träindustri. En fältspatsfyndighet i Kaatiala by bearbetades 1942-68 av Pargas Kalk (urspr. Suomen mineraali Oy); utom fältspat utvanns kvarts och vissa halvädelstenar.
Kuortane är nämnt första gången 1557 och koloniserades på 1500-talet, blev kapell under Lappo 1645 och har varit självständig församling sedan 1798 med avbrott för tiden 1835-59, då det var kapell under Alavo. I kommunalt hänseende blev Kuortane till 1865. Träkyrkan uppfördes 1777 (A. Hakola). Vid månadsskiftet augusti-september 1808 kämpade man om de viktiga vägkorsningarna i Kuortane, strider stod vid kyrkbyn 31/8 och vid Ruona by 1/9. De uppgavs slutligen efter striden vid Salmis by 2/9 av Adlercreutz och föll i ryssarnas händer. Tjärbränningen skapade välstånd i socknen under 1700- o. 1800-talen På 1800-talet fanns där en religiös sekt ("vasulaiset", Wallenberg, Jakob), som utmärktes av att man inom den infört ett slags egendomsgemenskap. (H. Klemetti, Kuortaneen vaiheita sanoin ja kuvin, 1932, faksimil 1987; Kuortaneen kirja, 1968)
Kuortane är en småkuperad bygd vid övergången från kustland till inland; den genomflyts av Lappo å, som i n. vidgar sig till den 12 km långa och ca 5 km breda sjön Kuortaneenjärvi. Genom kommunen drar i nord-sydlig riktning en åsformation, som följer ö. stranden av Kuortaneenjärvi och Lappo ås dalgång. Vid sjön ligger även kyrkbyn (ca 1 900 inv. 2000). Där inrättades 1950 ett idrottsinstitut som erbjuder bl.a. toppidrottsmän träningsmöjligheter. Kuortane har en del träindustri. En fältspatsfyndighet i Kaatiala by bearbetades 1942-68 av Pargas Kalk (urspr. Suomen mineraali Oy); utom fältspat utvanns kvarts och vissa halvädelstenar.
Kuortane är nämnt första gången 1557 och koloniserades på 1500-talet, blev kapell under Lappo 1645 och har varit självständig församling sedan 1798 med avbrott för tiden 1835-59, då det var kapell under Alavo. I kommunalt hänseende blev Kuortane till 1865. Träkyrkan uppfördes 1777 (A. Hakola). Vid månadsskiftet augusti-september 1808 kämpade man om de viktiga vägkorsningarna i Kuortane, strider stod vid kyrkbyn 31/8 och vid Ruona by 1/9. De uppgavs slutligen efter striden vid Salmis by 2/9 av Adlercreutz och föll i ryssarnas händer. Tjärbränningen skapade välstånd i socknen under 1700- o. 1800-talen På 1800-talet fanns där en religiös sekt ("vasulaiset", Wallenberg, Jakob), som utmärktes av att man inom den infört ett slags egendomsgemenskap. (H. Klemetti, Kuortaneen vaiheita sanoin ja kuvin, 1932, faksimil 1987; Kuortaneen kirja, 1968)
Kuortane var i äldre tider en socken med högtstående folkmusik och många kända mästerspelmän. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.