Kyrklund, Willy

Kyrklund, Paul Wilhelm "Willy" (f. 25/2 1921 Hfrs, d. 27/6 2009 Uppsala), författare, fil.kand. 1953. K. växte upp i borgerlig finlandssvensk miljö men var sedan mitten av 1940-t. bosatt i Sverige. Han debuterade med novellsamlingen Ångvälten (1948), som inleds med en berättelse från ett finländskt krigssjukhus. Traumatiska krigsupplevelser skulle senare återkomma bland hans teman. K. etablerade sig snabbt som en av den svenska litteraturens egensinnigaste röster. I korta, förtätade berättelser anknyter han till klassiska myter och intryck från långa resor i Sydeuropa, Nordafrika och Asien. Matematiska och moralfilosofiska problem intresserade honom och texterna byggs ibland upp likt gåtor som förgäves väntar på sin lösning: "Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar". Böcker som Solange (1951), Mästaren Ma (1952) och Polyfem förvandlad (1964) uppnådde småningom närmast kultstatus. Det beror framför allt på K:s helt personliga språk, där han suveränt använder ironin som ett medel att avslöja mänskliga tillkortakommanden. Tillvaron styrs av slumpen, det enda vettiga för den sökande människan är att tillämpa ett "heligt oförnuft". Dialogen bygger på blixtsnabba repliker, där oväntade utsagor får verkligheten att vackla. Den lärde K. ifrågasatte alltid knäsatta sanningar. Hans pessimism var grundmurad, men åtföljdes av en absurd humor med rötter hos Kafka. Bland senare verk märks reseskildringarna Aigaion (1957) och Till Tabbas (1959), Elpenor (1986), som handlar om en bifigur i Iliaden, och tankeboken Om godheten (1988).

Parallellt med prosaböckerna skrev han också dramatik, både för scen och för radio. Tre pjäser ingår i Från bröllopet till Medea (1967). På den moderna svenska prosan har K:s inflytande varit betydande, medan litteraturhistoriker i hans ursprungliga hemland ofta valt att inte hänföra hans arbeten till den finlandssvenska litteraturen. För sina litterära insatser belönades K. med en rad prestigefyllda priser, bl.a. erhöll han 1965 De nios stora pris, Gerard Bonniers pris 1989, 1990 Pilotpriset, 1997 Aniara-priset och 2001 Svenska Akademiens nordiska pris. Korades till hedersdoktor vid Uppsala universitet 1994. (G. Arrias, Jaget, friheten och tystnaden hos W. K., 1981; O. Widhe, Vandringar: W. K:s trolösa estetik, 2002) (Gustaf Widén).