Kyyrölä, f.d. rysk-ortodox församling i Mola socken på Karelska näset, bildad 1726. Den var 1890-1933 en självständig kommun, som i början av 1900-t. hade ca 1 500 (huvudsakligen rysktalande) invånare; anslöts 1934 till Mola. Den ryska bosättningen uppstod genom att en av Peter den stores gunstlingar, greve Grigorij Petrovitj Tjernisjev, kring 1720 överförde några hundra ryska livegna från sin hembygd vid Volgas övre lopp till Mola, där han erhållit en rad donationsgods. De livegna, som placerats på ödehemman i fyra byar i socknen, fick sin personliga frihet, då Gamla Finland anslöts till Finland 1811. Äganderätten till den jord de brukade fick bönderna inlösa sedan finska staten 1878 inlöst landbohemmanen under K. egendom. K., som var känt bl.a. för sina talrika krukmakerier, utplånades under vinterkriget. Kyyröläborna bosatte sig efter kriget på olika håll i Finland, bl.a. i Tavastehustrakten, där de upprätthöll krukmakeritraditionerna från K. Företaget Kyyrölän Savi Oy, grundat av krukmakaren Nikolai Ushanov, tillverkar fortfarande traditionell Kyyröläkeramik. (O. Enckell, Vårt hjärta, roman, 1933, Guldkedjan, roman, 1934, K. Wahlbäck, Karelen-med kärlek, 1994)
Viborgs län