Längman, Erik Johan

Längman, Erik Johan (f. 24/5 1799 Borgå, d. 16/10 1863 Hfrs), affärsman och donator. Längman var affärsbiträde i Borgå och Helsingfors, där han 1824 öppnade egen affär. Han gjorde konkurs 1829, men började under det följande decenniet bedriva en omfattande sågrörelse i olika delar av landet, främst i Päijännetrakten. Han ägde även Varkaus bruk tillsammans med viborgaren Paul Wahl. Längman, som var pionjär inom sågrörelsen, skapade sig en stor förmögenhet genom att billigt köpa skog av skogsägarna som ännu inte insåg skogens rätta värde. I slutet av 1850-talet avyttrade Längman största delen av sina tillgångar i Finland och slog sig ned som trävaruhandlare i London. Han kom 1860 till Malmö, där han grundade en yllefabrik, samt återvände därpå till hemlandet.

Längman är mest känd som upphovsman till Längmanska testamentsfonden. Den bildades testamentariskt till förmån för Finlands (1/3) och Sveriges (2/3) "alla stånd och klasser". Fondens förvaltning överlämnades åt Finlands Bank. Sedan 1985 är de Längmanska medlen fördelade på fyra fonder som förvaltas av Finska kulturfonden (Suomalainen kulttuurirahasto). Tre regionala fonder stöder genom utdelning av stipendier det ekonomiska livet i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten. En fjärde fond stöder konst och kultur i hela landet. Inflationen har i Finland tärt hårt på fonderna, vars medel (2005) uppgick till ca 3,5 milj. e. (Finländska gestalter VII, 1968)