Landström, Björn Olof August (f. 21/4 1917 Kuopio, d. 7/1 2002 Hfrs), konstnär och författare. L. utbildade sig till reklamtecknare i Stockholm och var därefter till slutet av 1950-t. anställd vid olika företag (1949-57 konstnärlig ledare vid Taucher Reklam). Sin bana som målare inledde han 1939 och debuterade 1941. Han överförde skickligt reklamens realistiska språk till ett fritt konstnärskap, präglat av en detaljrik realism men med rätt kall färgbehandling. Hans suveräna säkerhet som tecknare kommer inte minst fram i hundratals bokomslag och illustrationer till verk av bl.a. Edith Södergran och Mika Waltari. Han har karaktäriserats som en renässansmänniska och tillhörde som illustratör den internationella eliten.
Under hela sin karriär illustrerade L. ca tjugo böcker och formgav ett hundratal pärmomslag (bl.a. för tidskriften Viikkosanomat 1951 -59). L. var 1971-76 anställd vid förlagsaktiebolaget Otava.
L:s författarskap inleddes med den tämligen konventionella småstadsskildringen Ågatan 8 (1942). Så följde diktsamlingen justnuet (utgiven under pseudonymen Karl-Stefan Stenman 1946), som parodierade den lyriska modernismen. Höjdpunkter i hans tidiga produktion är de språkligt utmejslade segelskildringarna Regina och Gullkronan (1951) och Skeppet i flaska (1952), som blivit klassiker i sin art. Romanen Havet utan ände (1953) handlar om Magellans världsomsegling, medan Vägen till Vinland (1954) följer Leif Erikssons färd mot den amerikanska kontinenten.
Världsberömmelse skulle L. nå när han på 1960-t. inriktade sig på sjöhistorisk forskning i ord och bild. Den ovanliga skärpan i skeppsbilderna fick han fram genom sin metod att föreställa sig motiven som modeller. Den rikt dokumenterade översikten Skeppet (1961) översattes till tretton språk och fick sin uppföljning i Vägen till Indien (1964), biografin Columbus (1966) och Seglande skepp (1970). Hans sista stora verk är Regalskeppet Vasan (1980). Om sina omväxlande upplevelser på olika kulturarenor berättar han i memoarvolymen Självporträtt (1987), som ändå andas bitterhet över det motstånd han som "amatör" upplevde från etablerade sjöhistorikers sida. L. nådde under 1960-t. en stor internationell publik, inte minst bland sjöhistoriskt intresserade läsare i de gamla kolonialmakterna.
Han skapade även scenbilder samt planerade dräkter för bl.a. Åbo svenska teater (1941-48) och Göteborgs stadsteater (1951). L. höll 1987 en utställning av sina gouacher i Hfrs. Retrospektiva utställningar av L:s konst arrangerades 1994 i konstmuseerna i Lahtis och S:t Michel. För sin forskning fick han bl.a. det prestigefyllda Henrik Steffen-priset 1976. Fil.dr h.c. i Uppsala 1971. - Sonen Olof Landström (f. 1943) flyttade tidigt till Sverige och blev en uppmärksammad illustratör och barnboksförfattare. (Bengt v.Bonsdorff/Gustaf Widén)
Under hela sin karriär illustrerade L. ca tjugo böcker och formgav ett hundratal pärmomslag (bl.a. för tidskriften Viikkosanomat 1951 -59). L. var 1971-76 anställd vid förlagsaktiebolaget Otava.
L:s författarskap inleddes med den tämligen konventionella småstadsskildringen Ågatan 8 (1942). Så följde diktsamlingen justnuet (utgiven under pseudonymen Karl-Stefan Stenman 1946), som parodierade den lyriska modernismen. Höjdpunkter i hans tidiga produktion är de språkligt utmejslade segelskildringarna Regina och Gullkronan (1951) och Skeppet i flaska (1952), som blivit klassiker i sin art. Romanen Havet utan ände (1953) handlar om Magellans världsomsegling, medan Vägen till Vinland (1954) följer Leif Erikssons färd mot den amerikanska kontinenten.
Världsberömmelse skulle L. nå när han på 1960-t. inriktade sig på sjöhistorisk forskning i ord och bild. Den ovanliga skärpan i skeppsbilderna fick han fram genom sin metod att föreställa sig motiven som modeller. Den rikt dokumenterade översikten Skeppet (1961) översattes till tretton språk och fick sin uppföljning i Vägen till Indien (1964), biografin Columbus (1966) och Seglande skepp (1970). Hans sista stora verk är Regalskeppet Vasan (1980). Om sina omväxlande upplevelser på olika kulturarenor berättar han i memoarvolymen Självporträtt (1987), som ändå andas bitterhet över det motstånd han som "amatör" upplevde från etablerade sjöhistorikers sida. L. nådde under 1960-t. en stor internationell publik, inte minst bland sjöhistoriskt intresserade läsare i de gamla kolonialmakterna.
Han skapade även scenbilder samt planerade dräkter för bl.a. Åbo svenska teater (1941-48) och Göteborgs stadsteater (1951). L. höll 1987 en utställning av sina gouacher i Hfrs. Retrospektiva utställningar av L:s konst arrangerades 1994 i konstmuseerna i Lahtis och S:t Michel. För sin forskning fick han bl.a. det prestigefyllda Henrik Steffen-priset 1976. Fil.dr h.c. i Uppsala 1971. - Sonen Olof Landström (f. 1943) flyttade tidigt till Sverige och blev en uppmärksammad illustratör och barnboksförfattare. (Bengt v.Bonsdorff/Gustaf Widén)
Landström, Björn. Var en veritabel mångsysslare: konstnär, reklamtecknare, regissör, dekoratör, bokillustratör, seglare, jorden runt-resenär och författare av lyrik, pjäser, skönlitteratur och fackböcker. 1951 skapade han pastillreklamen nedan för sötsaksfabriken Hellas. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar. Foto nedre: Suomen kuvalehti.