Lange, Ina Blenda Augusta (f. 14/12 1846 Hfrs, d. okt. 1930 Köpenhamn), pianist och författare, 1884-1913 bosatt i Köpenhamn, där hon var kammarpianist vid hovet, och därefter i Malmö. Lange debuterade 1884 under pseudonymen Daniel Sten med Bland ödebygder och skär, realistiska folklivsskisser. Hon skrev vidare två naturalistiska romaner, "Sämre Folk" (1885) och Luba (1889), med bilder ur Helsingforslivet, samt Berättelser från Finland (1889), som främst inspirerats av förhållandena på landsbygden. "Sämre Folk", ett av det moderna genombrottets mest vitala verk, är en berättelse som skildrar det patriarkaliska samhällets dubbelmoral. Handlingen i romanen En skaebne (1887) utspelar sig i finländsk herrgårds- och prästgårdsmiljö under Nikolaj I:s tid.
Langes böcker tangerade också aktuella teman i samhällsdebatten, som ståndsmotsättningarna och kvinnans frigörelse. Hon utgav även arbeten om musik och kända tonsättare; skrev bl.a. om Händel, Beethoven, Chopin och Sibelius. Under de s.k. ofärdsåren i Finland kring sekelskiftet 1900 försökte hon förmedla kontakt mellan konstitutionella kretsar i Finland och det ryska kejsarhuset. Hon var 1876-98 gift med den svenske operasångaren Algot Lange.
Langes böcker tangerade också aktuella teman i samhällsdebatten, som ståndsmotsättningarna och kvinnans frigörelse. Hon utgav även arbeten om musik och kända tonsättare; skrev bl.a. om Händel, Beethoven, Chopin och Sibelius. Under de s.k. ofärdsåren i Finland kring sekelskiftet 1900 försökte hon förmedla kontakt mellan konstitutionella kretsar i Finland och det ryska kejsarhuset. Hon var 1876-98 gift med den svenske operasångaren Algot Lange.