lastbilstrafik

lastbilstrafik. Enligt fordonslagen av 2002 är en lastbil ett för godstransport avsett fordon med en totalmassa som är större än 3,5 ton. Lastbilarna indelas i två klasser, M2 och M3, beroende på om totalmassan är högst 12 t eller däröver.

Antalet lastbilar i Finland var vid utgången av 2003 ca 76 500, varav omkring 32 600 eller 47 % var i tillståndspliktig trafik bedriven av enskilda åkare eller åkerier; resten ägdes och användes av olika företag för egna transporter. Tillståndspliktig lastbilstrafik förutsätter koncession, som beviljas under förutsättning av att vederbörande uppfyller i lagen stipulerade krav (till åtskillnad från taxitrafiken krävs ingen behovsprövning). Lastbils- och paketbilstrafiken svarade 2003 för 68 % av trafikarbetet inom landet, räknat i tonkilometer. En betydande del av trafikarbetet uförs av s.k. långtradare (stora fordonskombinationer). En egen roll inom transportsystemet spelar även de drygt nittio lastbilscentralerna (KTK), som handhar en del av bl.a. byggnadsbranschens och handelns transporter. Dessa centraler opererar på kommersiell basis och är organiserade som föreningar eller aktiebolag med åkare som medlemmar eller delägare. De är sammanslutna till ett riksomfattande förbund, Kuljetuskeskusten liitto, Hfrs, gr. 1947. Branschens topporganisation är Finlands transport och logistik SKAL (Suomen kuljetus ja logistiikka), tidigare Lastbilsförbundet, Hfrs, gr. 1936. (Suomen kuorma-autoliikenteen historia, red. O. Blomberg, 4 bd, 1996-2002)