Laukas, fi. Laukaa, kommun i Mellersta Finland närmast n.o. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 652 km2, invånare 18 286 (2011).
Laukas är en kuperad skogs- och sjöbygd som är genomdragen av flera betydande ändmoränryggar. Talrika höjder går över 200 m. Bebyggelsen följer sjöarna; vid Saravesi, i vilken Saarijärvi-, Viitasaari- och Rautalampistråtarna förenas, ligger kyrkbyn (ca 4 200 inv. 2003), vid Lievestuoreenjärvi i s. industriorten Lievestuore (ca 2 500 inv.). Två andra tätorter, Vihtavuori (ca 2 000 inv.) och Leppävesi (ca 2 500 inv.), är belägna vid järnvägen Jyväskylä-Suolahti som byggdes i början av 1900-talet. Vihtavuori har sedan 1922, då statens krutfabrik anlades där, präglats av försvarsindustrin med tillverkning av bl.a. ammunition och sprängämnen; 1998 delades denna upp på flera företag, Nammo Lapua Oy (patroner), Oy Forcit Ab (bergssprängämnen) och Eurenco Vihtavuori Oy (sprängämnen, 150 anst. 2005). Totalt sysselsätter Vihtavuorifabrikerna ca 250 personer (2005). Där finns vidare katalysatortillverkaren Ecocat Oy (gr. 1993, 150 anst. 2005). I Lievestuore arbetade 1927-85 en sulfatcellulosafabrik, som blev ryktbar under miljövårdsdebatten i slutet av 1960-talet. Till Lievestuore förlades 1940 en försvarsmaterieldepå, som idag lyder under försvarets materielverk och sysselsätter ca 210 personer (2005). Lievestuore är känt bl.a för sin hästavel; flera travsportstall. Där finns vidare ett stort badhotell, Peurunka, invigt 1974 som en rehabiliteringsanstalt för krigsinvalider och -veteraner. På området inrättades därför ett korsumuseum, invigt 1989. Av sevärdheter i naturen kan nämnas ravinen Hitonhauta, som är en halv km lång och 20 m djup. Hällmålningen vid Saarakallio är den största i Fennoskandien.
Koloniseringen av Laukas inleddes i mitten av 1500-talet. Orten nämns 1593 som kapell under Rautalampi och bildade egen församling 1628. Den nuvarande träkyrkan, som haft flera föregångare, uppfördes 1833-35 enligt ritningar av C.L. Engel. Under 1808-09 års krig förekom en del stridshandlingar i Laukas, bl.a. 28/5 1808 i Kapeenkylä by (minnesmärke rest 1958). Flera bemärkta män i Finlands historia, främst A.I. Arwidsson och O.V. Kuusinen, härstammade från Laukas. (Laukaan historia, 3 bd, 1965-86; Kohisevien koskien Laukaa: Laukaa 1593-1993, red. H. Hänninen, 1993)
Laukas är en kuperad skogs- och sjöbygd som är genomdragen av flera betydande ändmoränryggar. Talrika höjder går över 200 m. Bebyggelsen följer sjöarna; vid Saravesi, i vilken Saarijärvi-, Viitasaari- och Rautalampistråtarna förenas, ligger kyrkbyn (ca 4 200 inv. 2003), vid Lievestuoreenjärvi i s. industriorten Lievestuore (ca 2 500 inv.). Två andra tätorter, Vihtavuori (ca 2 000 inv.) och Leppävesi (ca 2 500 inv.), är belägna vid järnvägen Jyväskylä-Suolahti som byggdes i början av 1900-talet. Vihtavuori har sedan 1922, då statens krutfabrik anlades där, präglats av försvarsindustrin med tillverkning av bl.a. ammunition och sprängämnen; 1998 delades denna upp på flera företag, Nammo Lapua Oy (patroner), Oy Forcit Ab (bergssprängämnen) och Eurenco Vihtavuori Oy (sprängämnen, 150 anst. 2005). Totalt sysselsätter Vihtavuorifabrikerna ca 250 personer (2005). Där finns vidare katalysatortillverkaren Ecocat Oy (gr. 1993, 150 anst. 2005). I Lievestuore arbetade 1927-85 en sulfatcellulosafabrik, som blev ryktbar under miljövårdsdebatten i slutet av 1960-talet. Till Lievestuore förlades 1940 en försvarsmaterieldepå, som idag lyder under försvarets materielverk och sysselsätter ca 210 personer (2005). Lievestuore är känt bl.a för sin hästavel; flera travsportstall. Där finns vidare ett stort badhotell, Peurunka, invigt 1974 som en rehabiliteringsanstalt för krigsinvalider och -veteraner. På området inrättades därför ett korsumuseum, invigt 1989. Av sevärdheter i naturen kan nämnas ravinen Hitonhauta, som är en halv km lång och 20 m djup. Hällmålningen vid Saarakallio är den största i Fennoskandien.
Koloniseringen av Laukas inleddes i mitten av 1500-talet. Orten nämns 1593 som kapell under Rautalampi och bildade egen församling 1628. Den nuvarande träkyrkan, som haft flera föregångare, uppfördes 1833-35 enligt ritningar av C.L. Engel. Under 1808-09 års krig förekom en del stridshandlingar i Laukas, bl.a. 28/5 1808 i Kapeenkylä by (minnesmärke rest 1958). Flera bemärkta män i Finlands historia, främst A.I. Arwidsson och O.V. Kuusinen, härstammade från Laukas. (Laukaan historia, 3 bd, 1965-86; Kohisevien koskien Laukaa: Laukaa 1593-1993, red. H. Hänninen, 1993)
Laukas ligger inom Jyväskyläs influensområde och har en stadig befolkningstillväxt som främst beror på läget och de goda trafikförbindelserna. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.