Lauréus, Alexander (f. 4/1 1783 Åbo, d. 21/10 1823 Rom), målare. Lauréus studerade troligen först vid Åbo akademi, där E.J. Hernberg undervisade i teckning, och reste 1802 till Stockholm, där han inskrevs vid Kgl. Akademien för de fria konsterna. Rektor vid akademin var Lorenz Pasch d.y. och lärare bl.a. J.T. Sergel, Louis Mazreliez, C.F. von Breda och Per Hilleström. Lauréus deltog första gången i Konstakademiens utställning med ett motiv av Apollo och Daphne, som gav honom en medalj i figurteckning. Åren 1804-05 studerade han vid akademins modellskola.
Näst G.W. Finnberg var Lauréus, som företrädde romantiken, den mest betydande finländske konstnären i början av 1800-talet. Han kom dock inte att utöva något större inflytande på den finländska konstens utveckling eftersom han levde hela sitt liv utomlands, med undantag av ett kort besök i hemstaden Åbo 1806. Lauréus gjorde karriär i den svenska konstvärlden, där han snabbt vann rykte som porträttmålare. Åren 1803-15 deltog han i alla Konstakademiens utställningar, ofta med stora kollektioner. Sina största framgångar hade Lauréus dock inom genremåleriet, som han vid sidan av små landskapsmålningar och teckningar utvecklade till mästerskap i Paris och Rom, där han vistades på svenskt statsstipendium från 1817. Studierna i Paris bedrev han i Pierre Guérins ateljé.
Lauréus blev vid sidan av C.J. Fahlcrantz känd för sitt dunkla stämningsmåleri och impulser av bl.a. engelsk färgromantik från 1700-talet, men båda inspirerades även av holländsk 1600-talskonst. Folklivet och allmogekulturen i Finland inspirerade även Lauréus i tidens anda. Till hans mest kända målningar i denna genre hör Bonddans i Finland (1816, Ateneum). Han kallades 1809 till agrée vid akademin och utnämndes samma år till kunglig hovmålare. 1812 utsågs Lauréus till ledamot av Kgl. Akademien, där han 1815-16 tillfälligt skötte professuren i teckning. Lauréus avled i en febersjukdom i Rom endast fyrtio år gammal och begrovs på den protestantiska kyrkogården. Den första minnesutställningen över Lauréus ordnades i Stockholm 1824. I slutet av 1983 arrangerade Finlands konstakademi en stor 200-årsminnesutställning av Lauréus konst i Sinebrychoffs konstmuseum. Till utställningen utgavs en katalog redigerad av Marja Supinen (K. Leino, Hovimaalaaja Aleksander Lauréus ja hänen ympäristönsä, 1908; T. Stjernschantz, Alexander Lauréus, 1914; A. Reitala, Alexander Lauréus redivivus - tillägg till Alexander Lauréus-forskningen, 1974). (Bengt von Bonsdorff)
Lauréus målning Bonddans i Statens konstmuseums samlingar
Näst G.W. Finnberg var Lauréus, som företrädde romantiken, den mest betydande finländske konstnären i början av 1800-talet. Han kom dock inte att utöva något större inflytande på den finländska konstens utveckling eftersom han levde hela sitt liv utomlands, med undantag av ett kort besök i hemstaden Åbo 1806. Lauréus gjorde karriär i den svenska konstvärlden, där han snabbt vann rykte som porträttmålare. Åren 1803-15 deltog han i alla Konstakademiens utställningar, ofta med stora kollektioner. Sina största framgångar hade Lauréus dock inom genremåleriet, som han vid sidan av små landskapsmålningar och teckningar utvecklade till mästerskap i Paris och Rom, där han vistades på svenskt statsstipendium från 1817. Studierna i Paris bedrev han i Pierre Guérins ateljé.
Lauréus blev vid sidan av C.J. Fahlcrantz känd för sitt dunkla stämningsmåleri och impulser av bl.a. engelsk färgromantik från 1700-talet, men båda inspirerades även av holländsk 1600-talskonst. Folklivet och allmogekulturen i Finland inspirerade även Lauréus i tidens anda. Till hans mest kända målningar i denna genre hör Bonddans i Finland (1816, Ateneum). Han kallades 1809 till agrée vid akademin och utnämndes samma år till kunglig hovmålare. 1812 utsågs Lauréus till ledamot av Kgl. Akademien, där han 1815-16 tillfälligt skötte professuren i teckning. Lauréus avled i en febersjukdom i Rom endast fyrtio år gammal och begrovs på den protestantiska kyrkogården. Den första minnesutställningen över Lauréus ordnades i Stockholm 1824. I slutet av 1983 arrangerade Finlands konstakademi en stor 200-årsminnesutställning av Lauréus konst i Sinebrychoffs konstmuseum. Till utställningen utgavs en katalog redigerad av Marja Supinen (K. Leino, Hovimaalaaja Aleksander Lauréus ja hänen ympäristönsä, 1908; T. Stjernschantz, Alexander Lauréus, 1914; A. Reitala, Alexander Lauréus redivivus - tillägg till Alexander Lauréus-forskningen, 1974). (Bengt von Bonsdorff)
Lauréus målning Bonddans i Statens konstmuseums samlingar