Leijonhufwud, Axel

Leijonhufwud, Axel (f. 11/2 1554 Jönköping, d. 1619 trol. i Rossheim, Elsass), riksråd, ståthållare. Leijonhufwud stod högt i gunst hos sin kusin Johan III och blev 1586 riksråd samt följande år ståthållare i Finland. Trots sitt eftermäle som bondeplågare har han betecknats som den förste ämbetsmannen av modernt snitt i den östra rikshälften; under hans tid effektiverades bl.a. skatteadministrationen i landet. I likhet med sin ryktbara mor, den manhaftiga och maktlystna "grev" Ebba Lilliehöök (1529 -1609), var Leijonhufwud hård mot sina underlydande. Av henne övertog han 1585 Raseborgs grevskap, som dock var indraget till kronan 1590-92; orsaken var att han hade förlorat Johan III:s förtroende. Senare vacklade han mellan Sigismund och hertig Karl, av vilka den förstnämnde 1597 drog in Raseborgs grevskap på nytt. Leijonhufwud återfick förläningen sedan Karl 1599 hade avgått med segern i kampen mellan tronpretendenterna, men 1600 kom det till en brytning även med hertigen och han måste bege sig i landsflykt till Tyskland. (Det förgyllda stamträdet, red. P. Renvall, 1964)