Leivonmäki, kapellförsamling under Joutsa församling och f.d. kommun i Mellersta Finland ca 40 km s.o. om Jyväskylä. Då kommunen förenades med Joutsa var dess areal 381 km2.
Leivonmäki är en kuperad skogsbygd med talrika sjöar; störst är Rutajärvi, vars yta sänkts i flera repriser. Vid den ö. stranden ligger Leivonmäki kyrkby (ca 800 inv. 2004) på sluttningen av kullen Kuhasenmäki, som med sin högsta punkt når 196 m ö.h. I kommunen inrättades 2003 en nationalpark (29 km2), som präglas bl.a. av skogklädda åsar och myren Haapasuo, som är ett viktigt fågelhäckningsområde. Vid sidan av det traditionella skogsbruket är sågverksamhet och torvproduktion viktiga näringsfång i kommunen. På senare år har turistnäringarnas betydelse ökat.
Leivonmäki fick sina första inbyggare i början av nya tiden, blev kapell under Hartola 1850 och bildade egen församling 1878. 1873 uppfördes en träkyrka (Th. Decker), som brann 1958. Den nuv. kyrkan är uppförd 1960 (E. Virkkunen). Leivonmäki införlivades 2008 med kommunen Joutsa. (Leivonmäen kirja, 1981)
Leivonmäki är en kuperad skogsbygd med talrika sjöar; störst är Rutajärvi, vars yta sänkts i flera repriser. Vid den ö. stranden ligger Leivonmäki kyrkby (ca 800 inv. 2004) på sluttningen av kullen Kuhasenmäki, som med sin högsta punkt når 196 m ö.h. I kommunen inrättades 2003 en nationalpark (29 km2), som präglas bl.a. av skogklädda åsar och myren Haapasuo, som är ett viktigt fågelhäckningsområde. Vid sidan av det traditionella skogsbruket är sågverksamhet och torvproduktion viktiga näringsfång i kommunen. På senare år har turistnäringarnas betydelse ökat.
Leivonmäki fick sina första inbyggare i början av nya tiden, blev kapell under Hartola 1850 och bildade egen församling 1878. 1873 uppfördes en träkyrka (Th. Decker), som brann 1958. Den nuv. kyrkan är uppförd 1960 (E. Virkkunen). Leivonmäki införlivades 2008 med kommunen Joutsa. (Leivonmäen kirja, 1981)