Lemmenjoki, samiska Leämmi (= den varma älven), älv i Enare, utfaller efter ett nordostligt lopp i en mindre sjö (Paatari), som står i förbindelse med Enare träsk. Dess längd från källsjön Lemmekäsjärvi i Lemmenjoki nationalpark är ca 80 km. Redan i början av 1900-talet lockade Lemmenjoki till sig guldgrävare, men den egentliga guldruschen inträffade på 1940-talet. Sedan dess har Lemmenjoki blivit ett av Lapplands mest kända turistmål. En utprickad led som går från Njurgulahti till den s.k. guldhamnen (Kultahamina), går via guldinmutningar av olika åldrar och upptar mest sjöliknande partier, som flyter fram i en dal där de högsta omgivande höjderna når nivån 600 m ö.h. Ett av älvens tillflöden bildar ett ståtligt vattenfall, Ravadasköngäs, vid utflödet i Lemmenjoki.
Lemmenjoki nationalpark (gr. 1956, utvidgad två gånger, areal 2 850 km2, belägen i Enare, Enontekis och Kittilä) är Finlands största nationalpark och en av de mest vidsträckta väglösa och obebodda skogsödemarkerna i Europa. Vid sidan av naturskydd har nationalparken en stor betydelse för ödemarksfriluftsliv och renskötsel. (T. Rautapalo, Kullankaivajat: kertomuksia Lemmenjoen kultamailta, 1959; V. Mäkipuro, Lemmenjoen kultasatu, 1965; P. Halinen et al., Lemmenjoki: Suomen suurin kansallispuisto, 2004)
Lemmenjoki nationalpark (gr. 1956, utvidgad två gånger, areal 2 850 km2, belägen i Enare, Enontekis och Kittilä) är Finlands största nationalpark och en av de mest vidsträckta väglösa och obebodda skogsödemarkerna i Europa. Vid sidan av naturskydd har nationalparken en stor betydelse för ödemarksfriluftsliv och renskötsel. (T. Rautapalo, Kullankaivajat: kertomuksia Lemmenjoen kultamailta, 1959; V. Mäkipuro, Lemmenjoen kultasatu, 1965; P. Halinen et al., Lemmenjoki: Suomen suurin kansallispuisto, 2004)