Lindelöf, Ernst Leonard (f. 7/3 1870 Hfrs, d. där 3/6 1946), matematiker, fil. dr 1893, son till Lorenz Lindelöf. Han utnämndes 1903 till professor i matematik vid Helsingfors universitet och innehade professuren fram till sin pensionering 1938. Lindelöf var en mycket framgångsrik forskare och högt uppskattad lärare. Han gjorde en banbrytande insats både för forskningen och universitetsundervisningen på matematikens område i Finland och räknas allmänt som grundaren av den berömda finländska funktionsteoretiska skolan.
Lindelöf publicerade viktiga arbeten bl.a. inom funktionsteori och teorin för differentialekvationer, samt även inom allmän topologi där hans namn lever kvar i begreppet Lindelöf-rum. Han skrev åtskilliga läroböcker för universiteten; av hans läroböcker (som i Finland alla utkom på finska) utkom endast hans första bok Inledning till den högre analysen (1912) på originalspråket svenska, senare också på finska och tyska. Flera av hans läroböcker användes även utomlands. Bland hans elever märks många kända vetenskapsmän, bl.a. Felix Iversen, P.J. Myrberg, Frithiof och Rolf Nevanlinna, Johannes Nyström och Nils Pipping samt Kalle och Vilho Väisälä. Lindelöf verkade, såsom även hans far hade gjort, som Finska vetenskaps-societetens ständige sekreterare 1934-1945. (G. Elfving, The History of mathematics in Finland 1828-1918, 1981) (Sören Illman)
Lindelöf publicerade viktiga arbeten bl.a. inom funktionsteori och teorin för differentialekvationer, samt även inom allmän topologi där hans namn lever kvar i begreppet Lindelöf-rum. Han skrev åtskilliga läroböcker för universiteten; av hans läroböcker (som i Finland alla utkom på finska) utkom endast hans första bok Inledning till den högre analysen (1912) på originalspråket svenska, senare också på finska och tyska. Flera av hans läroböcker användes även utomlands. Bland hans elever märks många kända vetenskapsmän, bl.a. Felix Iversen, P.J. Myrberg, Frithiof och Rolf Nevanlinna, Johannes Nyström och Nils Pipping samt Kalle och Vilho Väisälä. Lindelöf verkade, såsom även hans far hade gjort, som Finska vetenskaps-societetens ständige sekreterare 1934-1945. (G. Elfving, The History of mathematics in Finland 1828-1918, 1981) (Sören Illman)