Lindström, Erik Frithiof (f. 9/11 1906 Hfrs, d. där 27/9 1974), skådespelare. Lindström genomgick Svenska teaterns elevskola 1924-26 och var därefter engagerad vid denna teater, vars främsta manliga kraft han var i inemot fem decennier. Han fick sitt genombrott 1929 i Sherriffs Männen vid fronten, där han spelade med blottade nerver som kapten Stanhope. Lindström ägde som karaktärsskådespelare en övertygande scenauktoritet men var lika suverän som komediaktör; utvecklade en tändande spelglädje och raljant brio både i klassiska (Holberg, Molière, Sheridan) och moderna lustspel. Bland Lindströms roller märks Peer Gynt, Faust, Petruchio, Jago, Richard III och Herodes i Kaj Munks En idealist.
Som hans tre främsta roller kan nämnas Hamlet, som han gav en illusionslös, modernt mänsklig tolkning, fri från all tradition, hans glansfulla Gustav III (Strindberg) med både träffande karakteristik och tjuskraft, och Pirandellos Henrik IV, där han framstod som en stor tragisk skådespelare. Lindström var 1947 tillsammans med Svenska teaterns ensemble inbjuden att uppföra Hamlet vid festspelen på Kronborg i Danmark och på Dramaten i Stockholm. Efter gästspel som Gustav III i Oslo, Göteborg och Stockholm 1960 kallade kritiken honom Nordens störste skådespelare vid sidan av Poul Reumert och Lars Hanson. Han var från 1927 gift med skådespelerskan Kerstin Nylander.
Lindström, Erik, jazzmusiker.
Lindström, Erik. Minnesvärd var hans tolkning av Runar Schildts Galgmannen både på scenen och i radio och tv, liksom tolkningen av Armas Fager i Den stora rollen och kaptenen i Play Strindberg och Strindbergs Fadren.