Lindström, Erika Gustava (f. 3/1 1879 Sund, d. 14/3 1965 Sibbo), pedagog, missionär och författare, folkskollärarexamen 1902. Lindström var verksam som lärare i Kumlinge 1902-08 och i Lumparland 1908 -1929. Hon var 1929-35 resesekreterare inom Finska missionssällskapet och känd som en lysande förkunnare. I olika repriser arbetade hon sammanlagt åtta år som missionär inom Salaammissionen i Egypten.
Lindström utvecklade ett omfattande författarskap med religiös inriktning. Lyriken, traditionell till sin utformning, finns samlad i Dyningar från Åland (1920) och Eko från när och fjärran (1953). Som prosaist framträdde hon i de historiska romanerna Frigjord (1945) och Grevekronan (1953) med motiv från Åland och Sverige. Bland hennes uppbyggelseskrifter märks Vägbrytaren (1937), Kristi tillkommelse och tusenårsriket (1942) och Guds under vid Nilen (1958). Mest känd är L. för hembygdsdikten Visa till Åland ("Vad du är rik min hembygdsö"), som tonsattes av Otto Andersson 1922 och sedan dess varit ett givet programnummer på åländska sångfester. (B. Lindholm, Kuggens Erika - författare och missionär, 1999) (Gustaf Widén)
Lindström utvecklade ett omfattande författarskap med religiös inriktning. Lyriken, traditionell till sin utformning, finns samlad i Dyningar från Åland (1920) och Eko från när och fjärran (1953). Som prosaist framträdde hon i de historiska romanerna Frigjord (1945) och Grevekronan (1953) med motiv från Åland och Sverige. Bland hennes uppbyggelseskrifter märks Vägbrytaren (1937), Kristi tillkommelse och tusenårsriket (1942) och Guds under vid Nilen (1958). Mest känd är L. för hembygdsdikten Visa till Åland ("Vad du är rik min hembygdsö"), som tonsattes av Otto Andersson 1922 och sedan dess varit ett givet programnummer på åländska sångfester. (B. Lindholm, Kuggens Erika - författare och missionär, 1999) (Gustaf Widén)