Loppis, fi. Loppi, kommun i Egentliga Tavastland närmast v. om Riihimäki, Södra Finlands region. Areal 598 km2, invånare 8 377 (2011).
Landskapsbilden i Loppis får sin prägel av mjukt rundade åsformationer och talrika sjöar, bl.a. den långsträckta Loppijärvi (areal 11 km2, 106 m ö.h., avrinner till Kumo älvs vattensystem). Vid dess n. ände är Loppis kyrkby (2 400 inv. 2000) belägen; andra tätorter är Launonen (1 200 inv.) och Läyliäinen (1 200 inv.). Loppis är vida känt för sin potatisodling. I kommunen finns bl.a. metall- och träindustri; bland företag märks Alteams Oy, en koncern som uppstod 2001 genom sammanslagning av tre lokala gjuterier, av vilka ett (gr. 1955) fanns i Loppis. Till de främsta sevärdheterna hör Gustaf Mannerheims jaktstuga vid sjön Punelia, ett hus marskalken fick i present av en frontdivision på 75-årsdagen 1942 och som stod vid Lieksajärvi i Östkarelen. Det flyttades 1945 till Loppis och öppnades 1959 som museum. I Räyskälä finns ett av världens största segelflygcentra med bl.a. Finlands flygförbunds flyginstitut.
Loppis avskildes från Janakkala troligen i slutet av medeltiden och nämns 1529 som självständig församling, vilket det dock slutgiltigt blev först 1630. Tegelkyrkan, uppförd 1885-88, brann 1914 och iståndsattes 1920-21. Församlingens äldre kyrka, en kring 1640 uppförd träkyrka, är numera inredd till museum. (J. Kallenautio, Lopen historia 1, 1976; U. Havumäki, Lopen vaiheita, 1953; S. Vuorenrinne, Lopen historian alkuvaiheita, 1982; S. Perttuli, Marskens jaktstuga och dess skeden 1942-1992, 1992)
Landskapsbilden i Loppis får sin prägel av mjukt rundade åsformationer och talrika sjöar, bl.a. den långsträckta Loppijärvi (areal 11 km2, 106 m ö.h., avrinner till Kumo älvs vattensystem). Vid dess n. ände är Loppis kyrkby (2 400 inv. 2000) belägen; andra tätorter är Launonen (1 200 inv.) och Läyliäinen (1 200 inv.). Loppis är vida känt för sin potatisodling. I kommunen finns bl.a. metall- och träindustri; bland företag märks Alteams Oy, en koncern som uppstod 2001 genom sammanslagning av tre lokala gjuterier, av vilka ett (gr. 1955) fanns i Loppis. Till de främsta sevärdheterna hör Gustaf Mannerheims jaktstuga vid sjön Punelia, ett hus marskalken fick i present av en frontdivision på 75-årsdagen 1942 och som stod vid Lieksajärvi i Östkarelen. Det flyttades 1945 till Loppis och öppnades 1959 som museum. I Räyskälä finns ett av världens största segelflygcentra med bl.a. Finlands flygförbunds flyginstitut.
Loppis avskildes från Janakkala troligen i slutet av medeltiden och nämns 1529 som självständig församling, vilket det dock slutgiltigt blev först 1630. Tegelkyrkan, uppförd 1885-88, brann 1914 och iståndsattes 1920-21. Församlingens äldre kyrka, en kring 1640 uppförd träkyrka, är numera inredd till museum. (J. Kallenautio, Lopen historia 1, 1976; U. Havumäki, Lopen vaiheita, 1953; S. Vuorenrinne, Lopen historian alkuvaiheita, 1982; S. Perttuli, Marskens jaktstuga och dess skeden 1942-1992, 1992)
Loppis. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Loppis. Kommunvapnet, som antogs 1952, är formgivet av heraldikern och grafikern Olof Eriksson. Vågorna anspelar på kommunens många sjöar, medan järnsymbolen syftar på den sjömalm som förr togs upp ur dem. Bildkälla: Finl. kommunförbund.