Lumparland, åländsk kommun som omfattar ön Lumparland med kringliggande mindre öar på dennas syd- och ostsida. Areal 36 km2, invånare 399 varav 92,5 % svenskspråkiga (2011).
Lumparland avgränsas i v. av Lumparn och har i s.v. broförbindelse med Lemland över det natursköna Lumparsund, förr en viktig segelled. Öns centrala partier, belägna kring det innersta av den ca fem km långa Kapellviken, upptas av en välodlad slätt; f.ö. småbackig och bergig terräng, som vid Lumpo Kasberg höjer sig 60 m över Lumparn. Jordbruk och turism är de viktigaste näringarna. Också färjhamnarna vid Svinö och Långnäs, av vilka särskilt den senare är livligt trafikerad av färjor som går bl.a. till det finländska fastlandet, har en viss betydelse för befolkningens utkomst. Vid Långnäs fanns 1968-85 en lotsstation.
Lumparland nämns 1544 som kapell under Lemland, men bildade eget länsmansdöme redan 1532. Församlingen var självständig 1959-71, men förenades sistnämnda år åter med Lemland. Träkyrka från 1720-talet. (H. Skogsjö, Familjer och gårdar i Lumparland, 1995)
Lumparland avgränsas i v. av Lumparn och har i s.v. broförbindelse med Lemland över det natursköna Lumparsund, förr en viktig segelled. Öns centrala partier, belägna kring det innersta av den ca fem km långa Kapellviken, upptas av en välodlad slätt; f.ö. småbackig och bergig terräng, som vid Lumpo Kasberg höjer sig 60 m över Lumparn. Jordbruk och turism är de viktigaste näringarna. Också färjhamnarna vid Svinö och Långnäs, av vilka särskilt den senare är livligt trafikerad av färjor som går bl.a. till det finländska fastlandet, har en viss betydelse för befolkningens utkomst. Vid Långnäs fanns 1968-85 en lotsstation.
Lumparland nämns 1544 som kapell under Lemland, men bildade eget länsmansdöme redan 1532. Församlingen var självständig 1959-71, men förenades sistnämnda år åter med Lemland. Träkyrka från 1720-talet. (H. Skogsjö, Familjer och gårdar i Lumparland, 1995)